Så nära, så nära..

Tittade ut i morse och ser att det utlovade regnet ser ovanligt vitt ut. Årets första snö!! Tänk om det lägger sig? Tänk om man ska ta Stockholmsskidorna till närmsta golfbana och fulharva lite i kväll? 6 november, inte tokigt för skidpremiär i Stockholm! Men efter en hetsig jobbdag med utflykt och möte hos Sörmlands länsstyrelse i Nyköping inser jag att det inte riktigt snöat så mycket som jag hoppats på. Det är i och för sig vitt, man behöver borsta av rutorna på bilen, men det är lite för slaskigt. Tänk om det varit en halv grad kallare!! Så det fick bli rullskidor idag med. Slaskigt o fint, vem behöver fyror en sån här dag? Planen var lite intervaller, men den bra känslan från tidigare i veckan höll inte i sig idag. Kändes ovanligt segt och jag valde att lägga ner intervallkörandet innan jag var klar med de repor jag hade tänkt. Ibland krävs det mod för att ge sig ut och köra över huvud taget. Men ofta krävs det mer mod att ta beslutet att lugna ner sig och hålla igen när det inte känns riktigt bra. För mig brukar jag försöka ställa det kravet på mig själv att det åtminstone ska kännas skapligt när man kör hårt, är man för sliten eller har en dålig dag tycker jag inte man får ut det man vill. Sen ligger Maria hemma däckad i nån slags flunsa, och i ärlighetens namn, jag har fortsatt haft känningar i halsen på mornarna i veckan, även om allmäntillståndet varit bra. Men vem vet, kanske är nått skit i kroppen ändå. Eller så var det bara vansinnigt trögt idag. Snöslask ger som sagt en ny dimension av rullmotstånd..
Bra rullskidväder..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd