Överhettad

Efter utflykten till Östersund har det varit som att luften gått ur mig. Tappade sugen lite och har hängt med huvudet några dar. Kanske har lite samband med att det varit odrägligt varmt också, vilket inte är min favorit. I veckan har barnen varit hos mormor å morfar ett par dar, så egentligen perfekt läge att cykla långpass och fixa med hemmaprojekten. En hel blev det gjort, men kanske mer av kraftansträngning än av ren o skär glädje. Tvingade mig ut på ett par långpass också, bl.a. premiär för en tur runt Alnön. Egentligen en jättefin runda, toppat med pizzapaus vid brofästet. Men usch vad segt det var. Däckade med en folköl i soffan när jag kom hem, tog mig inte ur fläcken på en dryg timme. Igår var det ändå som att det vände lite grand, tog en tur på stigarna runt Essvik med ambitionen att köra lite fortare och få upp pulsen lite. Satte ett gäng nya KOM och tycker det kändes klart bättre i kroppen, som tur är. Imorgon är det nämligen dags igen - SM i långlopp.

Pustar ut på Dykets badplats efter en bra runda på Essvik.

81 km väntar, en något förlängd variant av den ”vanliga” Finnmarksturen för att nå SM-standard i banlängd. Har gjort några bra lopp på Finnmarksturen tidigare och gillar banan. Förhoppningsvis funkar kroppen lite bättre än i början på veckan, men den stora grejen att hantera blir förståss värmen. Kommer för ovanlighetens skull att köra med vätskerygga på tävlingen, för bara två vattenflaskor utan langning kommer inte räcka. Startar som en fullastad kamel, med lite tur känner man sig flygande lätt de sista kilometrarna in till målet!