Tomas Karlberg - På rull och glid

Perfekt januariväder för utecykling - nollgradigt, torrt, ingen snö. Men typiskt nog för januari - en lättare förkylning. Så de tänkta långpassen är lagda på hyllan till åtminstone  nästa hel, då kommande vecka lär bli en rejäl övning i övertidsarbete med flera resor och överfullt att göra. Men jag hoppas vara igång lätt igen ganska snart, känns inte som att det är nån dunderförkylning jag åkt på. Istället för cykel fick det bli slalombacken. Inte fel det heller, idag var det dessutom slalomtävling. Aldrig fel med lite nummerlappsfeeling! Slalomrace på gång!

Inledde avrundningen av en period med några hårdare pass med 5 st klassiska 4-minutare i fredags kväll. Kändes skapligt bra och tog rätt bra också. Fick bli vila i lördags, då ett lätt ömmande knä fick mig att ställa in den tänkta löprundan. Nog för att jag gärna vill springa lite, men är inte beredd att ta några chanser om det finns uppenbar skaderisk. Det är lätt nog ändå att dra på sig löparskador. I söndags blev det en riktigt hård dag. Inledde med slyröjning med svärföräldrarna och hela familjen. Superhärligt att vara ute i skogenen hel dag, men det tar på krafterna. Avrundade med attcykla en omväg hem på en å en halv timme, så till idag räknade jag med att vara helt slut i kroppen. Skogsarbetarna tar paus. Men jag gav mig ändå ikast med en lång trappa - från 10 minuter ner till 1 minut på sista. Ett ganska långt intervallpass som jag gav upp nånstans mitt i senast jag prövade. Men den här gången höll jag ihop hela vägen och fick till ett riktigt skapligt pass. De sista intervalle

Efter ett par veckor med lite mer mängdträning och fina utomhuspass har det denna vecka burit av på diverse jobbresor. Först Stockholm, sen idag Luleå. Träningsmässigt tänkte jag mig därför lite mer vila och däremellan lite mer intensitet. I tisdagskväll gav jag mig på att känna av löpformen lite. Har inte sprungit några intervaller eller högre fart nu sen innan jul, men har ju ändå hållit igång löpmusklerna med några km per vecka. Var ändå rätt osäker på vilken fart jag fixar på en lite längre snabbrunda. Gav mig i kast med söder runt, en dryg mil lång runda som är i princip platt och asfalt till största del. Hade en idé att kanske kunna fixa milen under 40 minuter utan att förta mig helt. Gick ut i ett tempo som kändes behagligt och ökade sakta lite efter en kilometer. Sen rullade det på lätt i fem km, men i motvinden runt Hornstull började det ta emot lite. Tyckte dock jag höll hyfsat hela vägen, även om uthålligheten i högt tempo inte är riktigt på topp. Hade ingen löparklocka elle

Inte riktigt vad jag väntat mig, men de senaste dagarna har det fryst på lite och i och med att all snö är i det närmaste borta är det plötsligt stigcykelföre. I januari! Helt galet, men jag passade på och skippade löpning och trainerintervaller för ett par fina tvåtimmarsrundor ut mot kusten. Isfläckarna var förvisso många, men med dubbdäck funkar det helt ok. Förutom på spåriga skogsvägar. Blev en ordentlig vurpa igår och ett par nära ögat-moments. Rakt fram biter dubbarna bra, men börjar man glida längs ett djupt hjulspår är det värre. Och att sätta ner en fot och parera har liksom inte samma effekt på blankis.. Men två fina turer får i alla fall avsluta den här jul-nyårs-semestern. Imorn tillbaka till verkligheten och förhoppningsvis cykel till jobbet. Ser inte fram emot att gå upp tre timmar tidigare än kroppen vant sig vid senaste veckorna. Bar mark men knappast bara ben..

Nytt år, ny tid! Detta år ska jag alltså fylla 40, därmed läge att ladda för lite rejäla medelålderskrisinfall. Det första får bli att bli pappa för tredje gången. I maj är det alltså dags att åka in på BB igen, längtar verkligen efter detta, med lite sådär lagom skräckblandad förtjusning. Man tenderar ju att försköna det härliga och glömma bort det jobbiga. Men jag ska verkligen försöka ta med mig så mycket som möjligt av det positiva och är tacksam för att få uppleva att bli förälder en gång till. Fler infall lär det bli, men jag spar lite på det.. Redo för 40-årskris? På cykelfronten blir den korta utvärderingen av 2019 att jag inte riktigt fick ut den kapacitet jag hade i kroppen på flertalet av tävlingarna. Att kapaciteten ändå fanns där fick jag lite bekräftat på trängning och i viss mån tävling i slutet av säsongen, men det var så dags då. Det jag tar med mig till nästa år är att våga vila! Inte så mycket mer att säga om det egentligen, jag blir ju inte yngre heller. Att hoppa u