Tomas Karlberg - På rull och glid

Blev ingen långdragen förkylning, utan var igång igen lite lugnt efter två vilodagar. Skönt, men jag tycker det på många sätt känns rätt skönt nu att isolera sig så mycket det går och förhoppningsvis ducka att få Corona. Rätt läskigt, verkar ju som de flesta unga klarar det bra, men att det ändå är lite av ett lotteri. Vore ju inget vidare med nedsatt lungkapacitet som kanske inte går att helt återfå. Men jag har ju inte annat än tränat själv under väldigt många år, så det lär inte bli nån ändring på det den närmaste tiden.  Nån repris på försök till mängdvecka blev det inte, utan har de senaste dagarna satsat på lite mer fart istället. Har blivit ett par pass trainerintervaller, 5x4 min och några set 40/20 dan efter. Första dagen gick bra, andra var mer segt. Inte riktig van vid upplägget tror jag, men det tar sig väl. Idag försökte jag även sätta lite fart på löparbenen. Har kommit igång helt ok i höst, tagit små steg från 4-5 km till upp till 8-9 km nu. Skynda långsamt! I måndags va

Fortsatt varm höst och någorlunda sparsamt med nederbörd, perfekt för fortsatt utecykling. Tids nog får man trainercykla.. Efter förra veckan som var riktigt lugn tänkte jag få till en riktig mängdperiod den här veckan. Några riktiga cykelmässigt långa pass hinns sällan, men att genomföra flertalet rundor på 1,5-2 timmar och därmed skrapa ihop drygt tio timmar var förhoppningen. Började bra och lyckades genomföra ett fint backpass i tisdags. 1000 höjdmeter på ett pass kanske inte är så imponerande, men att ta det efter att ha nattat barnen, i pannlampans sken en mörk novemberkväll, i +3, dis å dimma, kräver i alla fall en gnutta envishet.  Men samtidigt har alla familjens barn snorat på i veckan och i går kändes både jag och Maria det tydligt - vi kommer inte undan denna gången. Typ det värsta jag vet - svampskrytbilder. Men jag har ju fan inte fotat nått annat på hela veckan, så det får va så. En fin svampplocktur var i alla fall ett helt ok substitut för en cykeltur. Nu verkar det in

En riktig vilovecka där familjehäng får ta över lite mer än vanligt av den tillgängliga träningstiden, ibland behövs även det! Högbo är ett riktigt trevligt ställe och en dag som denna slås jag av förvåning vad Corona gjort med destinationer som denna. En novemberhelg utan snö, det borde vara stendött här. Men husbilsparkeringen är fullbokad, den vanliga parkeringen nära nog fulltecknad den med och ett vimmel av cyklister, barnvagnar och hundar. Ja, folk verkar ju ha hittat annat att göra när man inte kan åka på Londonweekends och annan förströelse. Får vår del var ju helgen planerad att innehålla ett försenat 80-årsfirande av föräldrar med hotellmiddag och övernattning. Men med skenande smittspridning som inte verkar bekymra den stora merparten av landet ställde vi in det hela och komprimerade det hela till lite korvgrillning istället. Vi plussade på de två Gävlekusinernas kommande födelsedagskalas och en kopp kaffe - tada! Coronakomprimerat och optimerat umgänge i galna tider. Men vi

10 dar sedan senaste inlägget, lite slött, men när kvällarna mest ägnas åt att träna eller mecka finns inte riktigt energin för att blogga. Men några highlights från senaste veckorna i alla fall. Har tränat på bra och skramlat ihop runt 8-9 timmar träning per vecka, vilket känns riktigt bra för slutet av oktober. Minnesvärda pass är bla en blöt och lerig tur upp till Svanängsstugan utanför Sundsvall. Första gången jag var dit, fin härlig stigning till drygt 300 m öh och ett par KOM på vägen. Även en tur in till stan för att testa senaste cykelkrossbanan på mtb och kolla formen lite var minnesvärd. Visade sig gå typ 20-25 sekunder snabbare per varv på Rockyn, inte oväntat men lite skönt att bekräfta. Lite av en gristur.. bara typ 2 timmar drygt, men kändes som 4.. Apropå Rockyn har jag gett mig på att serva lite framgafflar i höstmörkret, vilket varit välbehövligt. Men alla dessa oljeviskositeter, servicekit och lösningar på på hur dämpare fungerar? Vilken djungel, hur jävla svårt ska d