Tomas Karlberg - På rull och glid

Efter en sagolik föregående helg, med värme, sol och härliga snöaktiviteter, har det nu vänt till bister vårvinter. Slalomrundan med Sam idag är nog den tur i år jag frusit mest, likt toppturen igår som slutade med isvärkande fingrar innanför ytterdörren. Övertro på våren och isande vindar gör sitt till.  Längdskidförhållandena börjar dock bli klart sämre, så tanken är att köra lite mer cykel nu när vägarna börjar bli bara. Testade lite intervaller en kväll i veckan och mja, det är ju en bit till cykelformen om man säger så. Men jag inbillar mig ändå att det kan gå hyfsat lätt att få igång benen till någon slags anständig nivå. Grundkondisen är det nog inga problem med, så jag tror ändå det ska gå att få klart bättre känsla på några veckor. Men jag kommer nog fortsätta klämma in skidåkning så länge förutsättningarna finns. Kollar man SMHI just nu ser det ju ut att funka länge än! Iskall topptur igår kväll! Åttonde besöket på mullfjällstoppen. Tidigare i veckan, samma topp. Lite mysigar

Har tränat på lite smått nu varje dag under en ganska lång period. Kan inte minnas senast jag vilade en dag och nu börjar nån slags vårtrötthet komma över mig. Trots bra nattsömn och strålande sol vill jag helst lägga mig och sova middag tre gånger om dagen. Dessutom nån slags konstig illamående känsla i magen med tappad aptit och allmänt hängig. Men solen sken som sagt idag, så va fan, bara att maxa dagen inför veckans snöoväder och ladda för en riktig återhämtningsvecka. Måste uuut! Började med en lugn familjetur längdskidor i Ullådalen. Magiskt och lika fint som jag minns det, från gamla goda när ett antal majpass förlades i dalen varje skidgymnasievår. Nått har tydligen slagit slint för barnen som körde längd för fjärde dagen i rad, och då har de ändå kunnat välja slalom de senaste två dagarna. Man slutar aldrig förundras.. Väl hemma fick jag ett ryck och tog en cykeltur. Första på rätt länge nu och med hängig kropp och ovana ben gick det rätt tungt. Men jag rullade en timme i alla

Händer så klart massor på en månad som inte hinner avhandlas på ett kort blogginlägg. Men den gemensamma nämnaren stavas nog skidor. Har suttit på cykel ute en gång och trainern en gång sedan flytten, thats it. Massor med träning utan struktur har det blivit ändå. På skidor i olika former, - slalom, längd och randonee. Har jag haft lite mer tid har det blivit rando, annars längd. Har hittat bra vägar upp på berget och några åk som känns relativt säkra men ändå roliga. Det är ju en fantastiskt kul träningsform, jobbigt uppför - i princip obegränsade möjligheter till att köra sig slut. Sen belöningen med härlig åkning utför, som kan toppas med den där extra syrachocken i låren om man ligger på lite. Och bästa tiden är ju nu, och typ en månad framåt lite beroende på väder. SMHIs prognoser har visat sig synnerligen otillförlitliga här i Duved, det har varit aviserat snö, men mest blivit regn. Även om det i högre terräng förstås även snöat en del. Men nu till påsk utlovades snö som faktiskt