Tomas Karlberg - På rull och glid

Det blev en 8 timmar-plus-vecka till slut, men det satt långt inne idag. Äntligen hade det frusit över natten och på det ett tunt lager puder, -perfekt för att dra fram Rockyn igen! Tänkte att jag testar lite grusvägar här runt Duved och det gick ju fint. Torrt, hårt och bra fäste, ända tills den där vattenpölen.. Som inte var en vattenpöl längre, utan en glashal isfläck, perfekt dold under den där pudersnön. Eftersom det var lite spårigt och knöligt efter nån gammal hopfrusen lervälling fick jag för mig att byta spår, och det blev plötsligt övertydligt hur ovan jag är som vintercyklist. Framhjulet stack i ett nafs och utan minsta chans att få ur fötterna ur pedalerna blev det en redig glidtackling över nyss nämnda hopfrusna lervälling, jag och min kära cykel. Redigt skubbat knä och ont som satan, men som tur var eftergivligt styrlager så hojen klarade sig i alla fall. Som Maria sa när jag kom hem, det är ju tur att man inte behöver förbereda sig på just den smärtan, den bara kommer nä...

Den där löpturen med snöpulsning uppe på fjället för ett par veckor sedan känns nu väldigt långt borta. Vintern var verkligen på gång kändes det som, men nu är det snarare väldigt mycket höst igen. Kvällens pannalampstur bort till Tege var inte direkt torr, men väldigt varm. +8 och buff å vantar var kanske inte helt nödvändiga.. Så jag tuffar på med löpning men funderar om det blåser lite torrt på vägarna att kanske ta ut nån cykel för en tur igen nån kväll om det fortsätter såhär. Kanske imorn.. Skulle va nice med en lite längre tur, kanske till och med kan få till lite av en mängdvecka då äldsta barnen ska åka ensamma till Sundsvall under veckoslutet. Återstår att se.. hyfsat med motivation finns, så länge det inte är snöslask ute. Släppa iväg de här småttingarna själv på ett tåg? Senaste helgen värmde vi upp inför höstlovet ordentligt, jag tog med Frida och Sam på en Stockholmsweekend. En riktig lyxresa i deras ögon med nattåg, hotellfrukost, McDonalds och tecknad biofilm. Hann med ...