Inlägg

2021 - i backspegeln

Bild
Såhär spekulerade jag inför träningsåret 2021: ”  Jag tror det blir ett mellanår. Flytten till Duved kommer ta en del tid och det kommer bli lite rörigt med rutinerna. Det är även rätt oklart vad som aktuellt att köra i tävlingsväg, om det nu världen frisknar till och det blir tävlingar över huvud taget. Men jag satsar på att hålla igång och köra så hårt och mycket jag kan och lyckas motivera mig till. Vill ju gärna knycka en del KOM i Årekrokarna, så det gäller att hålla formen. Bara den där känslan av bra form är en morot som räcker ganska långt för min del. Sen får vi se om det blir nått tävlande, men det får bli en bonus. Tänker därmed inte sätta nått tävlingsmål, utan siktar på att landa lite under 2021 och lägga upp nått nytt inför 2022 istället. Volymmässigt tror jag det åter bör hamna där nånstans mellan 350-400 timmar. Kanske dragning mot 350 snarare än 400. Förhoppningsvis kan vi få ett lite enklare boende och mer tid för träning när inte man har ett hus att ta hand om. Samti

Cykeltestet

Bild
Här i månadsskiftet november/december var det dags för de cykeltester jag anmälde mig till på Sports Tech Research Centre på Mittuniversitetet i Östersund. Syftet med testerna enligt inbjudan var enligt följande:  ”Syftet med den här studien är att öka kunskapsläget kring s.k. bioenergetisk modellering. Vid bioenergetisk modellering kan den individuella prestationen i uthållighetsidrott beräknas utifrån individuella karakteristiska hos idrottaren. Målet med studien är att både utvärdera befintliga och utveckla nya bioenergetiska modeller som individanpassats från mätdata på idrottare. För att erhålla mätdata till modellerna behöver vi rekrytera idrottare som genomför tester på ergometercykel.” Forskarna skulle således få lite data, medans jag skulle få ett tämligen väl uppmätt testvärde och lite annat krims-krams-data, samt såklart massor av mjölksyra. Det hela tog sig form i tre olika tester utspritt på en vecka, där den gemensamma nämnaren var att i någon del av testet var det flat o

Oönskade traditioner

Bild
Förra julen var Coronajulen delux, inte för att jag hade Kinapesten, utan för att ingen vågade träffa någon som uppvisade minsta förkylningssymptom. Det blev således en familjeisolerad jul, med en envist lång förkylning som extra sällskap. I år var tanken att vi skulle ta oss till Sundsvall för familjefirande, men tyvärr är det i princip exakt samma läge som förra julen. Den här gången har alla i familjen varit sjuka i omgångar, troligen inte corona nu heller (Sam och Maria testade), utan snarare säsongsinfluensa. Så det blir familjefirande i år också, bara hoppas nu att vi blir så pass friska att vi kan komma ut och åka skidor. Jag har inte tränat på 10 dar nu, eller fan - jag har inte varit utanför dörren på 10 dar om vi undantar soptunnan och postlådan. Idag testade jag och Sam backen, men efter att ha hostat ikapp i liften upp ett par gånger fick det vara nog. Så, lite less. Men det har ju varit lite av min säsongsvila nu kan man säga, efter cykeltesterna på Mittuniversitetet (mer

Isfläcken

Bild
Det blev en 8 timmar-plus-vecka till slut, men det satt långt inne idag. Äntligen hade det frusit över natten och på det ett tunt lager puder, -perfekt för att dra fram Rockyn igen! Tänkte att jag testar lite grusvägar här runt Duved och det gick ju fint. Torrt, hårt och bra fäste, ända tills den där vattenpölen.. Som inte var en vattenpöl längre, utan en glashal isfläck, perfekt dold under den där pudersnön. Eftersom det var lite spårigt och knöligt efter nån gammal hopfrusen lervälling fick jag för mig att byta spår, och det blev plötsligt övertydligt hur ovan jag är som vintercyklist. Framhjulet stack i ett nafs och utan minsta chans att få ur fötterna ur pedalerna blev det en redig glidtackling över nyss nämnda hopfrusna lervälling, jag och min kära cykel. Redigt skubbat knä och ont som satan, men som tur var eftergivligt styrlager så hojen klarade sig i alla fall. Som Maria sa när jag kom hem, det är ju tur att man inte behöver förbereda sig på just den smärtan, den bara kommer nä

Vinter var god dröj

Bild
Den där löpturen med snöpulsning uppe på fjället för ett par veckor sedan känns nu väldigt långt borta. Vintern var verkligen på gång kändes det som, men nu är det snarare väldigt mycket höst igen. Kvällens pannalampstur bort till Tege var inte direkt torr, men väldigt varm. +8 och buff å vantar var kanske inte helt nödvändiga.. Så jag tuffar på med löpning men funderar om det blåser lite torrt på vägarna att kanske ta ut nån cykel för en tur igen nån kväll om det fortsätter såhär. Kanske imorn.. Skulle va nice med en lite längre tur, kanske till och med kan få till lite av en mängdvecka då äldsta barnen ska åka ensamma till Sundsvall under veckoslutet. Återstår att se.. hyfsat med motivation finns, så länge det inte är snöslask ute. Släppa iväg de här småttingarna själv på ett tåg? Senaste helgen värmde vi upp inför höstlovet ordentligt, jag tog med Frida och Sam på en Stockholmsweekend. En riktig lyxresa i deras ögon med nattåg, hotellfrukost, McDonalds och tecknad biofilm. Hann med

Off season som kom av sig

Bild
Hade tänkt ta det lite lugnare under hösten, dvs som vanligt. Cykla lite mindre, springa lite mer, förhoppningsvis åka skidor. Men så plötsligt dök det upp en förfrågan från en forskare på Mittuniversitetet som jobbar med någon slags studie  för att ”öka kunskapsläget kring s.k. bioenergetisk modellering.”. Önskemålet är att använda cyklister som försökskaniner och även om jag är måttligt intresserad av testdata av det här slaget i sig så vill man ju ställa upp. Tänker att om det kan gynna framtida Svenska elitidrottare och att vi får bättre modeller för hur individer reagerar på ansträngning och hur man ska träna så är väl det bra. För det syftet kan jag tänka mig tre Östersundsresor för att köra skiten ur mig på testcykel. Kan väl tilläggas att jag gillar tester på sätt å vis - typ 20 min på trainern eller olika testbanor/segment och att sparra mot mig själv, men exakta värden på syreupptag osv kanske inte gör mig så eld och lågor. Men hur som helst, en förutsättning för att kunna ta

Ett sista formtest för i år

Bild
Att ha bra pass att köra som formtest är aldrig fel och som nyinflyttad i Åredalen får jag försöka hitta nya varianter. På trainer gillar jag 20- minuterstest och här i Åre finns ett bra utesubstitut som matchar hyfsat i tid - Hyddan - Hummeln. En nätt liten grusbacke på drygt 4 km som sicksackar sig uppför skutan på olika transportvägar. Längs vägen tas drygt 400 höjdmeter, så det är ett brutalt test. Mitt pers från juni är på 21:44, tror jag hade form för att slå det i augusti, men det blev inte gjort då. KOMet är så bra som 18:30-nånting, vilket känns väldigt avlägset, men jag är nära topp 10-listan, vilket får bli nått slags mål nästa år. Från toppen av Hummeln. I tisdags körde jag så det här testet igen för att lite runda av säsongen och känna var jag står. Det blev följaktligen inget pers, men bara 17 sekunder ifrån. Jämfört med juni är underlaget lite fastare nu med mindre löst grus, men å andra sidan släpade jag på mer kläder i kylan plus pannlampa nu, samt att formen åter fick