Inlägg

Visar inlägg från 2022

Skidsäsongen 2021/22

Bild
Första hela vintern i Duved! Och vilken vinter det blev, mycket snö, rätt mycket regn och inte så mycket köldperioder. Egentligen helt perfekt för en massa mil, och tidvis var spåren i Duved i magiskt bra skick. Men det blev även många sjukdagar, med både vanliga influensan och sen Corona. Många fina skiddagar som gick bort där.. Sista skidpasset blev 22:a maj, en dag tidigare än förra året. Egentligen är det dock mer snö i år, men då vädret i helgen är riktigt pissigt bestämde jag mig för att avsluta säsongen. Vårskidåkning kan vara riktigt najs, vilket det var förra helgen. Men regn och blåst i plus 5-6 grader, nja.. Målsättningen var lite inofficiellt att det skulle bli över ett halvår vintersäsong, vilket höll med några dagar då premiärturen i Vålådalen skede typ mitten av oktober. Kanske ska sikta på 7 månade vinter nästa säsong.. Ullådalen 22:a maj. Finns lite kvar att åka på.. Sammantaget blev det ca 135 mil längdskidor, varav drygt 100 mil skate. Skulle på förhand gissat att ja

Kraschad

Bild
Avslutade helgen i Sundsvall med en cykeltur upp på södra berget för att testa lite av de nya leder som håller på att byggas. Ser helt klart lovande ut och flowleder uppför måste jag säga är klart underskattat. På väg ner till Sidsjöbodarna gick det undan värre då rullskidbanan förlängts ner till apelsinlunden. Slappnade av då ju det är lugna gatan. Väl vid apelsinlunden är det bara att vika av ner på ”blå kryss”, som jag gjort mängder av gånger. Hann tänka att hmmm, där är ett krön, brukar det vara det? Går säkerligen en bra bit över 30 knyck när jag närmar mig krönet och ser att aj fan, här är det ju ett jävla dike.. inte helt säker om det är ett nytt eller gammalt dike, men troligen nydikat och ganska djupt, löpandes snett parallellt framåt i min färdväg. Ingen chans att väja, ingen chans att stanna. Smällen blir brutal, flyger rakt fram över krönet och landar stenhårt i sidan av diket och tumlar runt med ena foten fast i pedalen. Det var här det hände.. Diket är ganska mycket djupa

Havstrailen

Bild
Met tävlingsrapporter! I helgen är hela familjen på Sundsvallsbesök. Maria har sedan länge siktat in sig på Sundsvall trail och när det började snackas om ett prolograce på 4 km dagen innan huvudeventet kunde jag inte säga nej. Huvuddistansen på en halvmara är inget jag ger mig på utan löpvana ben, men 4 km kan man ju alltid veva sig igenom på kondis å pannben. Kustremsan utanför våra gamla hoods i Njurunda är dock rätt brutal, både i kupering och stökighet, men även skönhet. Det blev med andra ord inga lätta 4 km. Vackert vid havet. Satte iväg i god fart, men kände mig rätt ouppvärmd och blev stum i princip direkt. Stapplade på så gott det gick, men den där löparfeelingen när det rullar på utan att benen känns som telefonstolpar infann sig inte. Kan kanske bero på att jag i bästa fall fått in ett löppass per vecka senaste månaden. När elitlöparen, tillika kvällens vinnare, Mårten Boström susade förbi med knappa kilometern kvar riktigt kände jag vinddraget. Sen var han borta.. Ja, inte

Trilleturen

Bild
I helgen har det varit säsongsavslutning, idag gjorde jag och Sam sista åken i Åre och igår körde jag Trilleturen. Trilleturen är ett för året nytt lopp med start i Trillevallen och mål i Edsåsdalen. Här i påsk var jag lite rädd att snön skulle smälta bort, men senaste veckans skitväder räddade arrangemanget. Skitväder var också temat för dagen med brutal motvind drygt halva loppet och dessutom nysnö uppe på fjället. Med på start var långloppskungen Emil Persson, som ryckte på startrakan och sendan defilerade in i mål. Jag låg med bra i början i den långa stigningen upp på fjället och kände att jag nog kunde kört hårdare, men väl uppe var jag glad att jag hållit igen lite. Vi var en lite tremannaklunga på plats 3-5 som hjälptes åt i den brutala motvinden upp förbi grofjället. Väl uppe orkade jag inte riktigt hålla Anders Boströms rygg, och när han dessutom hade grymma skidor fanns ingen chans där. Ner förbi lyckans läger och en bit till höll jag sedan ryggen på Johan Persson, men i sis

Underbar Påsk

Bild
Ibland har man sådär osannolikt flyt. Den gångna påsken och påsklovet var sådana dagar. Hur kan det slumpa sig att vädret slår om och luften står still i typ 10 dagar, när det vanliga är att det regnar, snöar och blåser nästan var och varannan dag? Lyckträff helst enkelt, speciellt efter att jag varit ledig hela veckan. För när åktes det skidor i kortbyxor senast? När cyklades det i korta bibs i Jämtlandsfjällen i april senast (utan att frysa)? Många fina dagar blev det och en hel del tränat. Har alltså kommit ut och cyklat ett par svängar och lyckades till och med höja farten så pass i en backe att årets första KOM bärgades. Inte tuffaste segmentet att ta, men ändå. Många fina skidturer har det också blivit, inte minst idag på Ullådalens skare. Helt perfekt underlag och riktig nostalgi. För vissa raviner, drivor och branter känner jag så väl igen från Skidgymnasietiden. Helt sjukt att det är över 25 år sedan första Ullådalsturerna. Har tagit lite toppar också, men inget för toppturspr

Topptursprojekt Jämtland - del 4 - Tväråklumparna

Bild
Länge sedan senast, men nu är det dags för topptursstorry igen! Efter några magiskt fina påskdagar, likt idag, var det äntligen dags att bocka av ett par nya toppar. Denna gången tväråklumparna, varav den södra (Sönner) är 1409 m hög och den norra (norder) är 1255. Startpunkten idag var vägen till Storulvån, ca vid Handölan. Klarblå himmel, varmt men med lite svalkande vind och så skate på det. Perfekta förutsättningar! Travade iväg mot den norra toppen först, som är toppen i blickfånget. Stora breda snöfält och lagom brant att knata uppåt till en början. Valde sedan att närma mig toppen från södra sidan och det blev rejält brant och skrå en bit. Tror det hade varit ungefär lika från norra hållet. Själva toppen var det dock barmark, så det fick bli lite strapats både uppför och nerför utan skidor på fötterna. Nordeuropén strax efter start. Fantastisk utsikt denna dag! Barmark på toppen med utsikt mot Sönner. Första toppen för dagen nåddes således efter knappa timmen. Sen blev det lite

Meningen med allt

Bild
Enligt liftarens guide ska ju svaret vara 42, frågan är dock hur frågan löd? Förra helgen fyllde jag just 42, så nu är det upp till bevis! Hade en riktigt fin födelsedag där vi bokade en stuga i lyckans läger utanför Edsåsdalen en natt. Ingen el, inget vatten. Stängde av telefonen och levde frånkopplad ett dygn, vilket var riktigt skönt för en stund. Härtill flyt med vädret och barn på bra humör, så mycket mer kan man inte begära. Eller jo, en topptur förstås. Blev en mycket soft sådan upp på det flacka Grofjället, som tyvärr saknar 50 hm för att kvala in på min lista över 1000-m toppar. Blev premiärdopp i isvak och vedeldad bastu på det. Tänk att det skulle ta 42 år innan man hamnade i en vak.. Lyckans läger! På träningsfronten har det rullat på bra med längdåkningen, har fortsatt varit sjukt fina förhållanden. Har kört på med en del fart, men har inte riktigt lyckats slå tiderna från ifjol på en del segment. Lite svårt då föret är väldigt avgörande och det var en del isiga och snabba

Vinterila

Bild
En på många sätt fantastisk ferbruarimånad närmar sig slutet. Vintervädret har varit nära optimalt måste man ändå säga, med mycket snö, inga töväder och samtidigt inte några köldknäppar utan sådär lagoma ensiffriga antal minusgrader. Efter covidknäppen blev det tyvärr en vända magfnurr bara nån vecka efteråt, som gjorde mig helt däckad en hel lördag. Surt att slösa helgdagar på sånt, men därefter har det varit lugnt och till glädje har det blivit skidåkning i det närmaste varje dag. Egentligen borde jag ju passa på att gå fler turer, köra långpass och böka runt i skogbevuxna fjäll, men när det nu är så mycket snö är spåren dagligdags i det närmaste helt perfekta. Då är det enkelt att bara dra på skateskidorna och glida iväg. I rätt förhållanden är det helt enkelt för jäkla fint att åka skejt, en ren njutning nästan varje gång, och då åker jag ändå i princip samma spår varenda träningsrunda.  Skapligt med snö nu! Med så mycket skidåkning börjar så klart skidformen vara rätt hyfsad också

Covideländet

Bild
Till slut gick det inte längre, sovandes med barn på var sida, båda konstaterat Kinapestdrabbade och därtill att Maria testade positivt i Söndags. Inget munskydd eller handsprit i världen räddar en då. Men det var kanske lika bra att få det överstökat ändå, om än lite tradigt att barnen inte hann gå i skolan en vecka ens innan det var dags för sjukstuga igen. Inne på femte vilodagen nu, och det börjar vara dags att komma igång lite igen då hostan börjar ge sig. Men det är helt klart en lite annorlunda sjukdom, på sätt å vis som influensa men ändå annorlunda. Svårt att sätta fingret på. Men som tur är verkar det inte bli jätteallvarligt, så hoppas nu att det är första och sista kontakten med det här viruset. No escape.. Annars har januari bestått i att komma tillbaka i form efter föregående influensa, vilket ändå gick hyfsat tills en vecka sen. Nästa lördag är det tävling i kommuncuppen, så får se nu då om coronan sänkt mig hårt eller milt. I träningsväg har det nästan blivit bara skidå

2021 - i backspegeln

Bild
Såhär spekulerade jag inför träningsåret 2021: ”  Jag tror det blir ett mellanår. Flytten till Duved kommer ta en del tid och det kommer bli lite rörigt med rutinerna. Det är även rätt oklart vad som aktuellt att köra i tävlingsväg, om det nu världen frisknar till och det blir tävlingar över huvud taget. Men jag satsar på att hålla igång och köra så hårt och mycket jag kan och lyckas motivera mig till. Vill ju gärna knycka en del KOM i Årekrokarna, så det gäller att hålla formen. Bara den där känslan av bra form är en morot som räcker ganska långt för min del. Sen får vi se om det blir nått tävlande, men det får bli en bonus. Tänker därmed inte sätta nått tävlingsmål, utan siktar på att landa lite under 2021 och lägga upp nått nytt inför 2022 istället. Volymmässigt tror jag det åter bör hamna där nånstans mellan 350-400 timmar. Kanske dragning mot 350 snarare än 400. Förhoppningsvis kan vi få ett lite enklare boende och mer tid för träning när inte man har ett hus att ta hand om. Samti