Jämtlandsserien Frösön
I söndags var det dags för årets antagligen
sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva
dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var
piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från
veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan
Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen,
så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David
tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i
sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa
alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en
smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för
övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan
som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre,
vilket väl är rimligt för denna typ av tävling.
Frida rullar imål! Sam trycker på ute på banan! Nervös mamma håller ballansen åt David, fast egentligen kan han själv..
Då Maria fått ärva övriga familjemedlemmars
förkylning fick jag ladda själv för mitt lopp. Denna gång med ganska stort
startfält, nästan 20 pers, så riktigt kul att det blir lite race på riktigt.
Kom iväg extremt bra i starten och behövde knappt ta i för att komma in först
på stigen, så jag tänkte att det bara var att rulla på i ett hårt jämnt tempo
och se vad som händer. Anders Södergren, som jag annars antog skulle vara klart
snabbast, hamnade lite efter i starten, men han tog sig fram och var ganska
snart uppe i rygg. Frågade om han ville köra fortare, men han var rätt nöjd att
åka i rygg. Misstänkte att han lurpassade lite, vilket visade sig rätt. Jag
körde på det jag hade och tyckte jag satte tekniken rätt bra. Såg bakåt att Pär
Karlsson från Örnen skuggade typ 15-20 sekunder bakom och Jonatahan Wallin från
ÖCK strax därefter, så ingen tanke på nån taktik utan bara försöka bygga så
mycket lucka som möjligt med vetskap att Södergren nog hade lite kvar att köra
med. Och mycket riktigt, mot slutet av 4:e varvet ville han om och jag släppte
snällt förbi. Han höjde farten en aning och jag hade inte benen att försöka
täppa till, utan fortsatte i mitt gubbtempo. Höll ihop helt ok och rullade sen
imål knappa halvminuten efter Södergren, men också med halvminuten till godo
ner till Pär och ytterligare nästan en minut till Jonathan. Ett gott kvitto på
att lite bättre träningsfokus gav ganska snabbt resultat, då jag var en
halvminut efter Jonathan på senaste racet i Aspåsnäset. Kul avslut på
tävlingssäsongen och faktiskt peppad redan för nästa säsong, tror det kan bli
ett nytt veteran-SM!
Drar åt Södergren |
Fortfarande med en femmilskung i släptåg |
Men här var jag frånkörd och trött |
Men kom imål, trött och nöjd! |
Kommentarer
Skicka en kommentar