Off season som kom av sig

Hade tänkt ta det lite lugnare under hösten, dvs som vanligt. Cykla lite mindre, springa lite mer, förhoppningsvis åka skidor. Men så plötsligt dök det upp en förfrågan från en forskare på Mittuniversitetet som jobbar med någon slags studie  för att ”öka kunskapsläget kring s.k. bioenergetisk modellering.”. Önskemålet är att använda cyklister som försökskaniner och även om jag är måttligt intresserad av testdata av det här slaget i sig så vill man ju ställa upp. Tänker att om det kan gynna framtida Svenska elitidrottare och att vi får bättre modeller för hur individer reagerar på ansträngning och hur man ska träna så är väl det bra. För det syftet kan jag tänka mig tre Östersundsresor för att köra skiten ur mig på testcykel. Kan väl tilläggas att jag gillar tester på sätt å vis - typ 20 min på trainern eller olika testbanor/segment och att sparra mot mig själv, men exakta värden på syreupptag osv kanske inte gör mig så eld och lågor. Men hur som helst, en förutsättning för att kunna ta ut mig bra på cykeln är att hålla igång cykelträningen en aning i alla fall och även få in lite intensitet. 


Myshörnan!

Så nu är trainertrampndet igång och idag gick första intervallpasset av stapeln. Fick bli en klassisk 4x4 min. Snittade alla intervaller mellan ca 420-430 W typ, vilket är helt ok. Lite trögt att få upp pulsen, så jag får nog köra lite mer intervaller innan testerna börjar i slutet av november. Annars är det ju som sagt en del löpning i görningen och löpformen är helt ok den med. Satte nytt pers uppför Hamrebacken (apropå test..) för ett par veckor sedan och på Stockholmsresan i veckan blev det också ett pers på 5-km-spåret i Ursvik. Nu är det dock rätt lerigt och till och från snöigt, så inte så bra lägen till fjällöpning längre, vilket är synd. Testade springa upp på fjället i snöyran förra helgen och det var lite sådär. Man blir ganska liten när man pulsar fram i snö över anklarna, trampar ner i iskalla surhål, halkar och ramlar hit och dit med vinden och snöfall piskande mot kinderna. Nej, toppturerna får nog vänta tills det blir tö. Eller riktig vinter. Men nu lär jag som sagt hålla i träningen ändå med lite högre intensitet fast antagligen lite mindre volym. Långpass på trainer är motigt och löpandes går gränsen strax över timmen. Längre än så vill jag inte pusha med risk för skador, som antagligen är hög nog ändå av att gå från 1-2 löppass per vecka till 3. Kanske om det blir lite torrare ute att det går att köra nått lite längre cykelpass ute. Men egentligen är det att hålla igång lite mer intensiv träning som får vara prio. Känner ändå att jag är på någorlunda bra motivationsnivå, så det ska nog gå bra.


Bitigt..

Frida gillar också snö!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd