Tomas Karlberg - På rull och glid

  Äntligen var det så dags för vinterns stora mål och tillika avslutning på säsongen - Kungsledenrännet! Alla förkylningar duckade, väskan packad med snickers, skidorna vallade och ungarna på ett tåg till Sundsvall. Jag och Maria fick en riktigt behaglig start på helgen med 7 avslappnade timmar i bil upp till Ammarnäs för övernattning på Världshuset där. Starten gick ju dock i Hemavan och jag hade på förhand irriterat mig lite på att varför i helvete man ska upp och iväg 5 på morgonen för att åka buss till starten, när starten gick först 9:30. Det var ju bara det att jag inte fattat att Ammarnäs är en återvändsgränd och de där 6-7 milen fågelvägen inte riktigt motsvarar verkligheten - dvs att åka runt halva fjällkedjan i drygt 30 mil. Så till starten kom vi, en solig och fin dag med lätt vind och utlovat varma temperatur framåt dagen. På startlinjen i mixedklassen stod Linn Svahn och Johan Häggström i första ledet, så någon chans på seger var med marginal överspelat, men vi hade än...

 På väg hem från en jobbresa gjorde jag på självaste skärtorsdagen ett stopp i Bakvattnet för en tur till en relativt enkel topp att beta av - Ansätten. Parkerade vid vägen i Bakvattnet och trampade iväg västerut. Från start syns inte fjället, utan det är skog som gäller. Hade lite trubbel att hitta rätt mellan skoterspår och leder ut ur själva byn och velade lite mellan att följa skoterleden eller blomsterstigen, som antagligen är värd ett återbesök på sommaren. Lutade på i svag lutning i 3-4 km innan jag kom upp på en större platå, där Ansätten tonade upp sig en bit framåt.  Terrängen öppnar upp sig och fjället skymtar. Väl traskandes över platån började de förbannade pjäxorna, som jag tydligen inte är kompis med denna säsong, skava igen. För mycket platta anmarscher är tydligen inte bra, denna dag dryga 5 km. Väl framme vid den gamla slalombackens liftar brantade det på och jag justerade bindningarna för uppåtknatande, vilket hälarna i alla fall uppskattade. Underlaget var ...