Knähelvetet
Börjar bli jävligt tjatigt att skriva att det var länge sedan sist, men inte desto mindre sant. Senast fantiserade jag om en löpstark höst, men ack vad jag bedrog mig. 24: september skulle jag springa en sväng upp på Mullfjället. Hade väl inte en av mina bästa dagar, men tuggade på makligt. När jag var en bit ovanför Hamreliften kom den där så bekanta och obehagliga känslan i höger knä.. Vill inte springa mer, inte för att jag var trött, utan för att en kniv är på väg in i utsida knä. Omisskännliga löparknäsymptom.. Knallade över toppen och mestadels gick sedan hem och förbannade mitt skadeöde. Men handen på hjärtat, hur seriöst har jag prehabbat senaste åren? Not so much va. Så fram med massagerullen och igång med stretchövningarna! En vecka senare hade den akuta inflammationen lagt sig - dags att försöka komma igång igen. På Sundsvallsbesök blev det ett varv runt Sidsjön i spöregn, dvs 3-4 km. Det gick tack å lov bra. Strategin är att springa platt och springa fort, för att hålla hyf