I torsdags var jag på platsbesök på jobbet vid Juvelns kraftverk i Kallsedet. Vädret var strålande och jag hade löpargrejer med, så på hemvägen blev det ett stopp i Skäckerfjällen och en topptur till Anjeskutan, 1201 m.ö.h. Kan känna att jag är dålig på att fånga bra tillfällen, men den här gången var jag lite förberedd och såg till att det i alla fall utrustningsmässigt var möjligt. Stannade längs vägen strax väster om Anjans fjällstation, där jag skymtade en ledkarta med skyltad återvändsgränd mot Mansjön. Gillar ju att resa lätt, så packade med mig en extra tröja (visade sig helt onödigt) och telefonen, sen lufsade jag iväg. Hade räknat med ca 6 km till toppen, men tjusningen med Skäckerfjällen är att det inte finns så mycket leder för vandring, så räknade med att det skulle bli en del obanat. Höll mig till leden ca 3 km, en fin led med uppför på spångar i början och sedan lite mer böljande när man väl var uppe på fjället.
 |
Fina stigar från start - toppen skymtar i fjärran. |
 |
Ganska mycket myr uppe ovan trädgränsen. |
Efter ca 3 km vek jag av och tog sikte mot toppen. Varmt och inte så blåsigt, men gott om bäckar att dricka vatten i och blåbär att fylla på lite energi. Med betoning på lite kanske. Terrängen var bitvis brant, med en del raviner att ta sig över, men underlaget var relativt ok med ganska få stenskravelpartier. Tog det lugnt och gick en hel del, men sprang där det inte var så brant.
 |
En hel del fina naturliga konstprojekt längs vägen.
|
Efter nästan prick 7 km var jag uppe på toppen. Ett traditionsenligt stenröse fanns, alltid imponerad att någon orkat trava upp stenar. Det finns trots allt inga fasta leder hit. Utsikten var fantastisk, med stora delar av Skäckerfjällen och några av de toppar jag tidigare besök medelst skidor - inte minst Lillanjeskutan såg ganska spektakulär ut. Men även utsikt över hela Kallsjön och Åreskutan i fjärran. Jämtland när det är som finast!
 |
Toppen och jag. |
 |
Toppen utan jag. |
 |
Utsikt mot Lillanjeskutan, Kallsjön och Åreskutan långt där borta.
|
Tog mig ca 1:20 upp till toppen. Startade sedan nedtransporten i lite nordligare läge för att sikta på andra sidan av en liten sjö och fors jag haft som riktmärke på uppvägen. Ett bra beslut i början - med lättlöpta myr-ängar. Sedan sämre, då det blev väldigt snårigt. Kom i alla fall tillbaka till leden och lufsade på tillbaka mot bilen. Inte riktigt van att springa såhär länge, blev ju dryga två timmar totalt, så lite värk i ben och fötter å slutet, men en fantastikt fin tur. Gav mersmak att göra om och ta toppar längre in i Skäckerfjällen. Det blir dock genast lite mer utmanande - Sandfjället och Sockertoppen, som är närmast utöver de toppar jag redan tagit, är det uppskattningvis 13 km till från samma utgångspunkt som denna turen. Ska ligga i lite med löpningen så kanske det kan vara görbart en fin höstdag, vem vet..
 |
Rutten från turen till Anjeskutan. Blev ganska många höjdmeter också - drygt 900 inklusive alla småknallar på vägen tillbaka. |
Kommentarer
Skicka en kommentar