Tomas Karlberg - På rull och glid

Det finns vanliga kilometrar. De kan man springa lugnt i 6-minuterstempo, eller kanske under 3:30 om man har bråttom på en tusenmetersintervall. De som vandrat i fjällen har säkerligen stött på fjällkilometrar. Små blå skyltar som ger sken av att det inte är så långt till nästa stuga. Sanningen är att en fjällkilometer är dubbelt så lång som en vanlig kilometer. De senaste två dagarna har jag kommit i kontakt med något jag kallar en nya Zeeländsk djungelkilometer. En nya Zeeländsk djungelkilometer är ungefär som två fjällkilometrar.. Dagens 15 km tur upp bland skogsklädda berg tog 3 timmar och en kvart. Och enligt Marias GPS tog ett parti på 2 km ca 40 minuter att avverka. 20- minuterstempo! Inget man impar banlöpare med! Men ok, mer parkour och klättring än löpning kanske, men riktigt kul. Har nu blivit 2 fina dar i Raglan, en laid back surfby på västkusten, där det även funnits stigar upp bland bergen som utforskats. Igår blev det även lite surfing, nära boendet ligger Manu bay, ett

ÅTillbaka hos My och Tim efter en fin runda i northland. Passar på och tvätta lite kläder och, som det var tänkt, hämta andan lite. Idag blev det dock fullt ös, ingen träning, men väl en dag som frivilligarbetare på farmen. Började med lite hederlig grusskottning tills mina stackars kontorshänter var fulla med blåsor. Efter luch blev det en sväng med Tim för att köra fyrhjuling och mjölka kor. En riktigt kul och annorlunda eftermiddag. Man är ju uppväxt på vischan, men jag kan inte minnas att jag mjölkat kor nån gång tidigare. Men nu är det i alla fall check på den! Och att bli bajsad på av en ko.. Imorgon bär det söderut till mera berg och bättre löpning, och givetvis, världens godaste mjölk till frukost!

Äntligen har förkylningseländet gett med sig och träningsmöjligheterna kunnat börja utnyttjas. Känslan har varit att det finns väldigt mycket bra löpning på nya Zeeland, och de senaste 2 dagarna i Paihia har verkligen gett mersmak. En liten turiststad, mest fokuserad på de vackra öarna kring Bay of Islands med fiske, båtturer och andra vattenrelaterade aktiviteter. Men eftersom det regnat konstant ett par dar var inte suget efter båtutflykter särskilt stort. Lämpligt då att det utanför knuten till hotellet låg en vandringsled som bar rakt iväg ut bland skogsklädda kullar. Igår blev det ett fantastiskt långpass. Iväg längs den kuperade leden, som fick Lidingöloppsspåret att kännas som en platt tartanbana i jämförelse. Rakt ut i vildmarken utan att stöta på en kotte. Med stopp vid gigantiska Kauriträd och svalkande duggregn blev det en riktig kanontur. Idag har vi åkt norrut och närmar oss den nordliga spetsen av nz. Det är ganska öde områden, men storslagen natur. I eftermiddags blev de

Nu har resan verkligen börjat! Efter ett par dagar i Singapore börjar lugnet infinna sig, om än i en hektisk stad. Även dygnsrytmen börjar hamna lite mer rätt, även om det blivit några sömnlösa timmar på nätterna. Verkar nästan som att Frida klarat tidsomställningen bäst i familjen, fast det klart, hon är bra på att sova.. Bara hoppas det funkar bra även nu när vi snart drar vidare och lägger på några timmar till i tidsomställning. Har även blivit lite träning, svettiga löppass är man ju inte riktigt van vid. Tycker det är intressant att se hur kroppen reagerar, från gråkallt Stockholm till tropisk värme i en annan tidszon. Har kört ett intervallpass, orkade 7 ggr 2 min innan kroppen började tycka att kylaren var nära att koka. Igår blev det 1 timmes lugn jogg, som kändes som att springa en timme på löpband i en bastu. Kändes grymt tungt, men så vaknade jag i morse med halsont, så det var kanske inte bara värmen.. I övrigt har det varit mycket knallande runt i denna väldigt coola stad.

Idag var sista dagen på jobbet på ett bra tag framöver, för att vara mer exakt, 7 månader. Helt galet att det till slut blivit dags för pappaledigheten, som legat där borta vid horisonten som något slags segt mål som inte verkar komma närmare. Ska bli skönt att göra lite nya saker, koppla bort jobbet fullständigt ett tag och ta chansen man får once in a lifetime och umgås med Frida.  Sista jobbveckan avslutades med fem fina cykelpendlardagar med totalt 16 mil cyklande på skitiga Stockholmsgator. Efter hårt cykelleverna med mycket salt, slask och sand är pendlartrotjänaren i behov av lite service. Stackaren hade nog inte klarat hela vintern om det fortsatt såhär, vilket trasiga ekrar vid kvällsduschen med hjulen och trilskande växlar är tydliga tecken på. Det sägs ju att man ska passa sig för att dra på sig renoveringsprojekt och annat när man är pappaledig. Men att byta några vajrar och en eker borde väl kunna hinnas med på en sommar? Hemvägen idag var ju också riktigt nasty, vä