Oinspirerad

Har hamnat i en liten svacka tror jag bestämt. Jag borde vara sugen på att nyttja den sista stockholmssnön för att hålla tempot inför Botnialoppet, men de senaste dagarna har det varit anmärkningsvärt svårt att ta sig ut över huvud taget. Än mindre köra lång distans eller hårda intervaller, nej lunktempo i knappa timmen verkar vara det huvudet vill ha. Bara att ta det coolt och hoppas träningsmotivationen återvänder. Nästa helg, om det går enligt plan, har jag tänkt ta med Frida upp till stugan för att hänga med farmor o farfar, och kanske få lite bra skejtträning. Förutom att det ger Maria lite andrum för uppsatsskrivande hoppas jag det ger lite träningsmotivation för egen del. 

Skidtema blev det likväl idag, men på andra sidan plastbanden och avspärrningarna jag normalt brukar befinna mig. Årets Värmdölopp, tillika NVSKs storartangemang, kräver en o annan funktionär, så man får ställa upp så gott det går. Dagen till ära fick jag ansvar för starten, så det var till att pallra sig upp vid 6-snåret även en lördag för att köra ut till Gustavsberg och bygga startfållor. Det hela flöt riktigt bra och utan incidenter, bra funktionärshjälp från Engelska skolan, strålande sol och till och med starttutan funkade! För övrigt ett halvt under att det ens kunde genomföras en tävling, ett stort antal tappra timmar med snöskyffel i hand har uppenbarligen lagts ner. Vem fan behöver snökanoner när man har motivation? Jag kanske kan lära mig något där... Hatten av!

Fållorna fylls på..

Sparven matar på! Slutade med en fin 4:e plats.