Västgötaloppet
Idag var det rejstajm igen och antagligen sista tävlingen för säsongen - Västgötaloppet i Ulricehamn. Som skidåkare borde man ju någon gång besökt just Ulricehamn men så har aldrig skett, utan premiärbesöket blev med hojen på dragkroken. Dagen till ära fick jag även med svåger Jocke, som också gått o blivit Radonägare. Klart pärlan måste smaka lera! Upplägget i Ullricehamn påminner lite om Billingeracet, start nere i stan med lång backe upp på berget, två loopar och en ganska lång bana, typ 72 km drygt. Tyvärr var kanske banan inte riktigt så fin som Billingeracet, med mycket grusväg som inte passar mig så bra, men bra kupering och helt ok ändå. Fick lite skönare start idag från andra led, men lyckades hamna precis bakom de cyklister där luckan till tätgruppen uppstod, vilket var lite surt. Ville inte maxa i första backen och gå för mycket på rött, så jag höll mig kall. Hamnade sen i en klunga på 4-5 pers med damelitsegraren, en H-elit, en H40 o en H50-gubbe som var grymt stark på pla