Vad händer nästa säsong?

-
Till slut blev det hela 13 härliga MTB-tävlingar den gångna säsongen, om jag nu räknat rätt. Allt från små XC-race till Salzkammergut trophy. Inte så illa, med tanke på familj, barn och ett rejält flyttprojekt det gångna halvåret! Det har varit flera höjdpunkter och egentligen inga bottennapp. Salzkammergut trophy var ju ganska speciellt, det lär jag aldrig glömma. Aldrig göra om heller för den delen. Eller, kanske, men det lär nog dröja tills möjligheterna till rätt träning för denna galenskap medges. Samma sak med Ragunda 100 miles, med skillnaden att här jan jag nog tänka mig fler försök. Det efterföljande efterspelet i målfållan, som ju var ytterligare ett oförglömligt ögonblick, kan ju vara värt att högtidlighålla årligen. Sen har det ju varit några tävlingar som känts riktigt bra i kroppen också. Till att börja med XC DM i Härnösand. Kul bana, härligt väder och bra ben. Allra bäst var förmodligen Finnmarksturen. Första segern i tävlingsklassen för fegisar (hsport) och en tid som räckt till tredjeplats i h30. Sen var ju avslutningen på södra berget - höstrusket, också en riktigt bra tävling. Däremellan kanske inte sprudlande snabb, men ändå inga bottennapp som sagt.
Minnesbild från Finnmarksturen - köa för att köra stig.
En annan bra sak i år är att antalet vurpor sjunkit högst betänkligt. Kanske för att jag inte bor granne med nickspåret längre? Värsta incidenten blev väl en regnig kväll i Gesunda när fästet på träspångarna inte var helt perfekt. Lite skrubbsår kan man ju stå ut med om man slipper krokiga fingrar. 
Ragunda 100 miles, efter Marias målgång. Minnesvärt! Foto: Patrik Sjödin
Nästa år och nästa säsong då? Till att börja med lär det ju bli vinter. Känner mig sjukt omotiverad för barmarksträning för skidsäsongen, nej, det får nog bli när det blir. Tänker att det blir bra motorträning inför cykelsäsongen 2017. Men jag vet ju hur det är, blir det en bra vinter blir jag nog sugen. Nån tävling ska jag försöka få till. Kanske Njurunda runt, nyårsskejten och Medelpad Classic ski, - det vore på tiden. Lite fundering på Fjälltoppaloppet också, men då krävs nog att det blir en kanonvinter.

Cykelsäsongen 2017 då? Ja, nu får vi ju se vad som händer.. Tanken var att ge Maria 100% förutsättningar att satsa och att jag själv kör på med de förutsättningar som ges, dvs bra med träning och tävlingar som inte krockar med Marias planer. Nu verkar det ju dock bli en liten paus i Marias tävlande, dvs lite oväntad familjetillväxt. Det gör ju att jag lite får tänka om och kanske sikta mer på första halvan av säsongen och sen hoppas att Maria kan komma igång igen till andra halvan. Det skulle kunna innebära långloppscuptävlande i Skövde, Falun, Lida och kanske något/några lopp till. Därtill lite Norrlandstävlingar där det passar. Kan bli riktigt bra! Nästa år blir det dessutom H30-klass igen, nu får det vara slutfegat i sportklassen. Svårt med målsättning, men att vara topp 5 i något av långloppscupploppen vore ju rimligt att försöka nå. Så, bara att bita i med vinterträningen snart och ladda för 2017!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer