Mera tävlingar

-
Efter Bolleloopen och en stadig kräftskiva med liveband, nattsudd och för många öl var förhoppningarna rätt små på en pigg söndag, men det blev faktiskt oväntat bra. Ingen huvudvärk och benen kändes helt ok när jag å Maria rullade iväg mot Sidsjöbodarna. Så pass ok att jag fick för mig att sprätta till lite på ett stravasegment och putsade mitt eget rekord med 20 sekunder på drygt 6 min uppförsbacke. Oväntat bra!!? Sen körde vi på med att röja och märka upp en fin XCO-bana till tisdagens klubbmästerskapsdeltävling, som jag å Maria ansvarade för. En rätt jobbig dag, men fan det är nästan lika kul att röja upp stigar som att cykla på dem!

I röjartagen!

Sen blev det maxning igen i måndags, denna gång löpning. Deltaterrängen i Lucksta och den första hårda löpningen jag genomfört på lääänge. Även detta gick överraskande bra. Gick ut ganska kontrollertat och höll sen tempot bra över de fem kilometrarna, en distans som är ruggigt plågsam att springa fort. Inga exakta distanser eller tid, men gott å väl under 3:55-tempo på kuperat elljusspår är jag jäkligt nöjd med, speciellt när jag sprungit så pass lite under sommaren.

Två löpare i Lucksta!

Sen i tisdags var det så dags igen, KM-deltävling i XCO. Laddade upp med att fixa det sista på banan, sen rodda med barntävlingen för sen i all hast slänga på en nummerlapp och släpa sig till startlinjen. Jäkligt kul race och event då det kom väldigt mycket folk och körde för att vara Sundsvall. Mitt eget lopp blev sådär, ingen uppvärmning och start i en tuff stigning, så jag höll igen lite första varvet. Hade tufft motstånd från som vanligt vassa Micke Hendriksson och jag släppte iväg han en bit i början. Han fick en lucka på 15-20 sekunder och även fast jag såg han större delen av loppet tog jag i princip inte in nått, även om jag gjorde vad jag kunde. Han drog å andra sidan bara ifrån en liten liten aning in i mål, så jag är skapligt nöjd ändå att jag höll ihop loppet. Nån toppenkänsla var det dock inte, men kanske inte så konstigt med den lite bristfälliga uppladdningen. Grejen var ju den att jag inte var säker på att köra över huvud taget, men det dök upp gott å väl tillräckligt med frivilliga funktionärer, så då får man ju ställa upp på startlinjen. 

Lite throwback till Bollnäs, också en bra dag!

Sen har ju sommaren slagit till igen, så jag bara måste ju passa på att cykla kortbent till jobbet, medans det fortfarande går. Även om jag är sliten och kanske borde vila nu. Men så fort det regnar en morgon blir det vilodag, jag lovar mig själv!!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer