Tomas Karlberg - På rull och glid

Det är snabba ryck nu, säsongspremiär förra helgen, säsongsavslutning idag. Med andra ord - höstrusket. I år levde tävlingen verkligen upp till namnet också. 50 mm regn igår, duggregn och + 8 idag. I veckan har jag kört några halvhågad dagar, men det har inte känts något vidare. Förväntningarna på dagen var därmed inte så höga. Maria, David och Frida var på kompisresa till Uppsala, så det var bara jag och Sam från familjen Karlberg som kom till start. Jag hängde med Sam på hans nybörjarrace som han skötte finfint idag med lite mer kämparglöd än vanligt. Därefter uppvärmning för att få igång lite cirkulation innan start. Sam öste på i dimman. Det var det starkaste startfältet på evigheter i höstrusksammanhang, många anmälda och många bra cyklister. Väl iväg tog dagens stora favorit Emil Thyren tagning taktpinnen relativt snabbt. Hade väl inga förhoppningar att hänga med där i långa loppet, men hängde i alla fall på i ett knappt varv av dagens fem. Tyckte faktiskt det kändes ganska ok, m

Och nu var det gjort.. Igår blev det efter en lång dags väntan till slut dags för SM start. Allt kändes egentligen väldigt bra innan, men väl iväg funkade det inte som jag ville. Stod längst bak i starten, kom iväg bra och tog mig om ca halva startfältet relativt lättköpt och lugnade sen ner mig lite för att komma in i racet och plocka mer längre fram. Problemet var att jag aldrig kom in i racet, så jag harvade på där plus/minus nån placering och landade som 14:e man till slut, drygt 4 minuter efter. Vet inte riktigt vad som felade, men det liksom svarade inte i benen när jag ville trycka på. Det funkade inte första varvet och det blev inte bättre mot slutet heller. Känns ungefär som jag matchade den nivån jag hade förra året, vilket är lite av en besvikelse ändå, för jag har gjort bra pass där jag känt mig starkare än tidigare. Det är många som är sjukt bra och konkurrensen är hård och bred, så nån top 5- placering var nog orimligt att jag skulle kunnat nå såhär i efterhand, men jag t

Idag blev det 8 goa timmar bakom ratten. Egentligen helt stört att åka bil så långt för att cykla en dryg timme, men nu när jag är på plats känns det helt rätt ändå. Tog en runda och testade banan när jag väl var framme, trots en hel dags stillasittande kändes benen helt ok. Körde ett varv i aningen högre fart och det kändes riktigt bra. Banan är jäkligt fin och kul. Ganska bra kupering, även om ”slalombacken” är en piss i Mississippi jämfört med Nolbybacken, men som vanligt står ju dock hur jobbigt det blir i direkt proportion till hur fort man försöker köra. Så jag lär bli trött.. Banan har ett större hopp och några stökiga utförslöpor med mycket sten och rötter, inget som jag hade problem att våga köra, men det gäller att vara vaksam. Små misstag kan bli dyra. Stora hoppet, lite stökigt innan uthoppet, men lätt landning. Viktigt med ballansen. Många som rekar.. Finns flera vägar ner här som funkar, men hamnar man snett i sin linje kan det bli tvärstopp. Nu väntar en lugn hotellnatt,

Hösten har verkligen rullat in snabbt, känns det som. Kämpar med motivationen att sticka ut i pannlampans sken istället för den enkla och bekväma vägen - att sätta sig på trainern. Den tiden kommer nog ändå.. Men i kväll ångrar jag mig nästan. SMHI snackade om lätt avtagande regn. Inget regn när jag stack iväg, så det var väl lugnt tänkte jag. Skulle köra några korta intervaller i skogen och få igång benen lite inför Sundsvallscyklisternas KM-tävling imorgon kväll, som jag ser fram emot som ett bra tävlingsgenrep inför SM. Intervallerna gick väll bra, men på vägen hem började himlen skina upp misstänksamt lite till och från. Slutade med hällregn och åskoväder innan jag var hemma, vid ett strömlöst hus.. Är inget stort fan av att cykla i åskväder, speciellt inte när det är mörkt. Men det var förhoppningsvis sista gången på ett tag.  Tvätta tvätta.. Veckan har annars bjudit på den första stockholmsresan på snart ett halvår. Verkade som att ingen annan heller varit där på ett tag, man vet