Säsongsavslutning

Det är snabba ryck nu, säsongspremiär förra helgen, säsongsavslutning idag. Med andra ord - höstrusket. I år levde tävlingen verkligen upp till namnet också. 50 mm regn igår, duggregn och + 8 idag. I veckan har jag kört några halvhågad dagar, men det har inte känts något vidare. Förväntningarna på dagen var därmed inte så höga. Maria, David och Frida var på kompisresa till Uppsala, så det var bara jag och Sam från familjen Karlberg som kom till start. Jag hängde med Sam på hans nybörjarrace som han skötte finfint idag med lite mer kämparglöd än vanligt. Därefter uppvärmning för att få igång lite cirkulation innan start.

Sam öste på i dimman.

Det var det starkaste startfältet på evigheter i höstrusksammanhang, många anmälda och många bra cyklister. Väl iväg tog dagens stora favorit Emil Thyren tagning taktpinnen relativt snabbt. Hade väl inga förhoppningar att hänga med där i långa loppet, men hängde i alla fall på i ett knappt varv av dagens fem. Tyckte faktiskt det kändes ganska ok, men där efter ett varv försvann Emil snabbt och jag fick gneta på själv. Tycker det kändes liiite bättre än SM-helgen, men dagen är kanske lite symptomatisk för hur jag tränat i år. Det går hyfsat lätt i början när jag har pigga ben - har ju kört mycket kort och snabbt, men fartuthålligheten har kanske blivit lite lidande. Men jag körde på i ingemansland och fick en bra genomkörare. Gick imål 3 minuter efter Emil, vilket känns godkänt, och hade drygt 2 minuter ner till Erik Engberg som rullade in som trea. Att jag kört ojämnt visade sig tydligt när jag kollade varvtider, där första varvet gick nästan en minut snabbare än det sista. Lite väl mycket när känslan ändå var att jag inte sprängde mig. Men det blev också bra geggigt och både tyngre och svårare underlag på slutet, så det kan kanske förklara en del. Så då var tävlingssäsongen slut för denna gång. Vad ska man hitta på nu då...?

Skitgris, klar för dagen!