Topptursprojekt Jämtland - del 10 - Ansätten

-

 På väg hem från en jobbresa gjorde jag på självaste skärtorsdagen ett stopp i Bakvattnet för en tur till en relativt enkel topp att beta av - Ansätten. Parkerade vid vägen i Bakvattnet och trampade iväg västerut. Från start syns inte fjället, utan det är skog som gäller. Hade lite trubbel att hitta rätt mellan skoterspår och leder ut ur själva byn och velade lite mellan att följa skoterleden eller blomsterstigen, som antagligen är värd ett återbesök på sommaren. Lutade på i svag lutning i 3-4 km innan jag kom upp på en större platå, där Ansätten tonade upp sig en bit framåt. 

Terrängen öppnar upp sig och fjället skymtar.

Väl traskandes över platån började de förbannade pjäxorna, som jag tydligen inte är kompis med denna säsong, skava igen. För mycket platta anmarscher är tydligen inte bra, denna dag dryga 5 km. Väl framme vid den gamla slalombackens liftar brantade det på och jag justerade bindningarna för uppåtknatande, vilket hälarna i alla fall uppskattade. Underlaget var rejält hård skare, vilket var lite trist på ett sätt, men på ett sätt bra - det gick fint att gå upp den högra och närmaste vägen om toppen, som annars lätt kunde ha varit för lavinfarlig för att våga sig på. Brant och mycket skråande, samt tilltagande vind, men gnetade på och var uppe på toppen efter typ 1 timme och 20 minuter. Väl uppe dök det upp ett trevligt skotergäng, så för en gångs skulle fick jag hjälp med toppfotot. 

Utsikt från toppen.

Lite blåsigt och kallt, men jag var där!

Vägen ner var inte direkt nåot toppenåk med tanke på underlaget, men det hårda föret och vinden i ryggen var i alla fall till hjälp när jag skulle tillbaka över platån och ner till Bakvattnet. En ganska odramatisk tur upp till 1091 m.ö.h., sammantaget 645 m stigning och 13,6 km åkning på knappa 2 timmar. En tur som jag misstänker är roligare på sommaren med blomsterstigen än på vintern. Men nu är det gjort!

På väg ner över platån, kikar tillbaka på slalombacken och toppen.

Ansätten och Bakvattnet i kartformat!


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fjälltoppsloppet 2025

-
Bild
Så var det då dags för säsonsavslutning för längdåkandet - Fjälltoppsloppet. Den sköna fjällhelgen i Bruksvallarna fick dock en riktigt oskön start. Vi kom iväg fint hemifrån och resan rullade på bra. När vi närmade oss Funäsdalen får Maria plötsligt ett utbrott. Faaaaan  vi tog fel bilnyckel!!! Jaha tänkte jag, vi har ju kört här nu snart 4 timmar, så inte kan den väl vara så fel? Men saken är den att vi har två bilnycklar, men det finns bara nyckel till takboxen fäst på den ena. Och den låg givetvis hemma, samtidigt som skidor, pjäxor, mat och sängkläder låg säkert inlåst i boxen. Gjorde några tafatta försök att få upp låset med andra nycklar, men det funkade ju givetvis inte. Rullade vidare till Bruksvallarna i djupa funderingar - bryta sönder boxen eller åka hem och hämta nyckeln..? Bestämde till slut att åka hem och hämta nyckeln var det som gällde. Så vid sextiden var vi framme och tjugo över började jag rulla tillbaka hemåt igen. Antagligen tidernas idiotresa. Så utöver att ...
Läs mer

Jämheten själv

-
Bild
  Höstens stora tävlingshappening, som numer får betraktas som tradition, har varit Duveds terrängserie. Eller Lövfallsloppen, som de tydligen kallas officiellt. En tävlingsserie på numera 4 tillfällen att flåsa livet ur sig på den plågsamma distansen 5 km terränglöpning. Maria och jag är fortsatt arrangörer, men upplägget med lite flytande starttid har gjort att jag också kan vara med och springa. Och denna säsong, där jag på något märkligt vis inte åkt på någon tidig höstförkylning har jag kört alla loppen.    Första tillfället hölls redan 7e september och jag chockade mig själv med att sätta ett prydligt pers med typ 40 sekunder på 20:19. Banan är normalt lite tungsprungen med några blöthål, men jag har varit relativt torr hela hösten. Banlängden är drygt 5 km, i realiteten typ 5,1 km, och med typ 70-80 höjdmeter stigning är det en drömgräns för mig att komma under 20 min. Kanske var det denna höst det skulle kunna klaras? Har haft hyfsad kontinuitet på löpningen e...
Läs mer

Tävlingspremiär

-
Bild
 Det var länge sedan jag inte körde en cykeltävling på en hel sommar, men i år blev det så. Tills idag då - 31a augusti och sista sommardagen . dags för Frösö XCO i Jämtlandsserien. Gillar verkligen banan vid Frösö park och för att säkra upp starten var det utlovat besök på Max för mina följeslagare Sam och David, om de lovade att hålla sams medans pappa cyklade. Som tur var fint väder, så det gick fint att hänga ute några timmar. Först till start var David, som kom iväg bra i starten och höll en 2:a- plats hela vägen in i mål på den typ 500 m långa banan. Märks att det går framåt där nu, ingen support alls för att ta sig runt, så var det inte riktigt i fjol.. Sen var det Sams tur, som också han kom iväg bra i rygg på sin vanliga kombatant Sixten. Förra helgen, på tävlingen i Järpen (där jag inte cyklade, utan var arrangör), var sam snabbast, men idag fick han se sig besegrad. Eller ja, Sixten är något år äldre, så de kör inte samma klass, så viktigt för Sam att poängtera att han v...
Läs mer