Distriktsmästare!

Idag var det dags att kora Stockholms snabbaste XC cyklist i MTB. Årets sista tävling och sista chansen att kolla cykelfarten på ett bra tag. Banan ute i Hellas, som mätte knappa 6 km, skulle köras 3 varv för oss H30-gubbs. Till skillnad från förra veckans långlopp var det idag en ganska teknisk bana, med mycket upp och ner. Riktigt kul cykling väntade med andra ord!

Spårvägen CF hade ställt till med ett riktigt mönsterarrangemang. Lite av en flash mobb-tävling. Spraya upp en start och mållinje, hänga upp några snitslar, skicka iväg 70 pers som trampar livet ur sig, vänta tills alla är imål för att sedan försvinna spårlöst (nåja..) åt lite olika håll. Inte ens en plastmugg med vatten och 0 (noll) kronor i anmälningsavgift! Sug på den Cykelvasan...

I H30 klassen ställde överraskande hela 9 cyklister upp och det blev bra drag redan från start. Tog det lite lugnt i starten för att komma in i loppet så gott det gick, hade känt mig lite seg på morgonen, men fått en bra uppvärmning med både cykling till start och bantest. Kände mig stark och började i slutet av första varvet kapa några placeringar för att ta upp jakten på Stefan Dahl som slutligen kom 2:a i H-elit (som skulle trampa 4 varv). Jag var nästan ikapp på andra varvet när ett orutinerat vägval ledde till ett tvärstopp och lite push-bike uppför en klipphäll. Fick börja om lite och med jagandet, men hade Stefan i sikte. Sista kilometern var jag ikapp och tog mig förbi på målrakan. Kändes skönt, även om Stefan skulle köra ett varv till och inte direkt bjöd upp till någon spurt.. Det blev i alla fall seger i H30 och en riktigt skön säsongsavslutning i sadeln. Riktigt nöjd med känslan i loppet också, bra tryck i benen och bra inställning. Låg uppskattningsvis bara ett par minuter efter Mikael Flockhart, som vann H-elit, när jag gick imål.

DM-tävlingar i sitt esse, medaljer kommer senare. Eller aldrig.

På väg mot seger!
Vinnaren är egentligen mycket nöjdare än vad ansiktsuttrycket ger sken av
Inte en snok påträffades på vägen hem, däremot verkade den här filuren på hugget. Rätt färg på fjällen, nästan, fattas bara lite rött och den här gynnaren kommer smälta in fint på kommande klubbträningar. 
Svarta pärlan har fått lite välbehövlig omsorg och får nu agera väggprydnad tills nästa sommar. Tack för i år!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Semester!

Ett sista formtest för i år

Isfläcken