Höstrusket 2017

Tunnt mellan inläggen, får bli tävlingsrapporter och efterhandskonstruktioner. En körig vecka till ända, med ett antal långa dagar i Stockholm (å vad jag inte längtar tillbaka..), halvdant med träning och både snuva och diare. Inte nån superuppladdning, men inför Höstrusketstart idag kändes det ändock någorlunda bra. Räknade med att få det lite tuffare idag än förra helgen då både Alnös Micke Hendriksson och Erik Gunnarsson från HCK stod på startlinjen. Speciellt Erik är väl egentligen på pappret bra mycket vassare än undertecknad. Tog det därför lite lugnare i starten idag o tänkte att jag skulle försöka ligga bakom lite o se om jag hängde med. Ut på startloopen blev dock förvirringen total i de pågående rullskidbanesnirklarna och plötsligt låg jag först med någon slags vag idé hur jag skulle dra fältet tillbaka till startområdet och ut på banan. Lyckades som tur var med det utan att dra med mig klungan ända till Stockvik.

Snygga bilder idag!

Väl ut på banan tog Erik täten och jag hakade på. Kände att det inte gick superfort åndå, så i långbacken knappt halvvägs runt varv 1 av 5 gick jag om och sen var det samma storry som förra helgen. Tryckte på lite direkt och kände att jag fick lucka, så jag öste på för att få fri sikt bakåt, vilket jag lyckades med efter  andra varvet. Kändes lite som att jag mattades på slutet och det gick kanske inte superlätt, tappade närmare minuten på sista varvtiden jämfört med första. Men det klart, ser man ingen bakåt är det lite svårare att pressa sig också. Jag höll i alla fall undan och vann till slut med drygt 3 minuter ner till Micke H. Erik G verkar ha haft en riktigt tung dag, för han slutade en bra bit efter. 

Summeringen får bli ett helt ok lopp, om än inte riktigt superhet, tror det finns lite bättre att ta ut om jag har en bra dag. Det jag är extra nöjd med är är bl.a. att tekniken funkar skapligt bra, inte mycket strulande idag å då var det rejält halt och slirigt. Sen känns det som jag kör taktiskt rätt, gör tempoökningarna efter varje kurva och krön och får upp bra fart på de lättare partierna. Det får jag ta med mig till avslutningshelgen i Östersund om en vecka. Då väntar sannolikt än tuffare motstånd med bl.a. Samuel Brännlund på startlinjen, som degraderat sig själv från elit till H30. Inbillar mig inga mirakel, men hoppas kunna köra bra och känna att jag inte blir fullständigt förnedrad.