Nyckelhelg i lås

-
För en gångs skull blev träningsplanen genomförd i princip punktenligt. Skönt att i alla fall tre dagars framförhållning är genomförbart. Började i fredags med en runda runt Skottkärrsvägen - Sörfors. En kuperad väg som mestadels är grusväg, men en liten bit asfalt finns där också. Lite småkall majkväll men helt vindstilla och i det närmaste torrt. Bara att ösa! Har ju kört den här rundan hårt ett par gånger i vinter också, på gamla tävlingshojen. Då tog det 1:47 och 1:48 ca. I fredags på Rockyn, tada! 1:31! Vist, barmark i stället för som senast en mörk marskväll med minus 7-8 grader och dåligt plogat gör väll merparten av skillnaden, men ändå. Kände mig nöjd med att kroppen svarade rätt bra och drog på i typ 25 min till innan jag var nöjd för kvällen.

Min pärla!
I lördags blev det sen en lugn dag, var med ungarna en sväng på Sportson och hämtade ut två nya frogbikes. Återstår bara att de ska lära sig cykla nu också.. För egen del blev det lite lugnt rull hem från norra berget på crossen. Tog det väldigt lugnt, men kändes inte allt för tungt. Sen idag var det dags att mosa sönder benen ordentligt. Denna gång på min andra pärla - Bianchin, dvs räcerdags. Planen var halvhårt tempo och sen gå max på lite stravasegment för att riktigt känna på farten. Började med södra berget som jag ju suktar efter. Gav allt på de 200 höjdmetrarna, men det räckte ändå bara till 4:e tid och typ halvminuten till ett KOM. Fan vet hur det där ska gå till.. Men jag spöade min egen rekordtid med över minuten i alla fall, så det var nog helt ok ändå. Sen bar det av mot Marmen och mot Hassela en bit innan jag vände. Lyckades ta ett par KOM till slut i några mindre välkörda backar. Idag var det ju en riktigt strålande fin dag, dvs varmt. Jag hade bara en flaska dricka med, så det blev rejält tufft på slutet med kramp både lite här och där. Svepte en folkölnär jag kom hem och efter det var det ändå två kilo lättare på vågen än innan passet. Blev drygt 10 mil och 1300 höjdmeter, så ett rejält pass precis som jag hade tänkt mig. Kanske inte så pigg som i fredags, men ganska ok ändå. Nu blir det till att ta det lite halvlungt några dar och ladda inför lördag. Kommer nog inte helvila mer än en dag om det inte känns alldeles hopplöst. Brukar kännas bättre att trampa lite än inte alls.

Nya frogbikes till barnen. Bortskämda slynglar!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer