Stärkande i fjällen

Idag bar det iväg upp till Storlien igen för lite brojobb. Riktigt seg bilresa och trött på slutet, ville bara gå å lägga mig o sova. Men tvingade på mig skorna och sprang en sväng upp till vindarnas tempel. Som vanligt galet vackert och underbar fjällkänsla. Balsam för själen! Men att det skulle vara så torrt hade jag inte räknat med, skulle fasen tagit med en cykel om jag hade vetat. Hittade en ny stig också som jag inte testat innan som hade varit riktigt najs att cykla. Får bli nästa gång.. Tror ändå det är bra att få springa lite, på trans alp finns ju risk att vissa sträckor är för svåra/branta för att cykla, så det kan nog vara bra om benen inte är helt ovana att springa lite också.

Fint på fjället!
I övrigt blev det cyklat en del i helgen, men ganska kassa ben. Hoppas det släpper lite nu så kan det bli bra fram mot lida loop. Helgens stora happening var annars att det lossnade rejält för Frida med cyklandet och även Sam tog sina första tramptag utan hjälp. Sån grym känsla när de plötsligt bara kan! Igår kväll var jag ute och cyklade med Frida, hon körde runt runt i gruset och jag tränade på att köra på bakhjulet. Som jag har längtat till den här far-dotter/far-son aktiviteten!

Guldklimpar!