Söderskidan

Ikväll blev det lite formtest på Rudan, eller kanske staktest snarare. Första lite längre  fartdraget på klassiska skidor var det i alla fall. Efter söndagens skapliga pass hade jag förhoppning att även dagens pass skulle kännas bra, men resultatet känns lite sådär. 7 ggr 700 m var i alla fall på programmet, ganska kort även för en Söderskida med andra ord. Värmde upp lite för dåligt och i startkön blev man inte varmare, sen ut i trafiken i maxfart.. Kändes redan första varvet att det blev lite fel, fick sänka tempot en aning men hade ingen riktigt bra känsla. Fick lite draghjälp varv fem och sex och fick sen till en liten tempoökning sista varvet. Landade strax under 14 min, vilket inte lär skrämma Stockholms stakstarka åkare. Blev omåkt av Tunvall på slutet, han förvisso på sitt startvarv, men ändå. Det kändes som att det gick fort och en vild gissning är att jag är en bra bit efter. Även om jag kanske kan åka lite snabbare om jag har en bättre dag är jag nog inte riktigt rätt tränad för den här sortens åkning. Känner inte att jag har något tryck i stakning uppför och stressar lite på platen. Försöker kompensera kraftbrist med frekvens, men det funkar väl sådär. DM banan på lördag blir väl liknande, så jag får sikta på att åka lite bättre än i dag, någon chans på vinst tror jag dock jag kan glömma.. Dagens roligaste var annars att det var så mycket folk, speciellt ungar. Det finns hopp om Stockholms skidframtid, även om vi förtjänar en bana där man behöver fästvalla.

Nummerlapp på!