Och vad ska man trampa på nästa år då?

-
Har under ett antal månader spekulerat lite i vad jag ska trampa för något nästa år. Alltså, vilken cykel... En fråga som omöjligt kan ägnas för lite eftertanke. Frågan är om det ett tecken på full mental hälsa när man lägger avsevärt mer tid på ett cykelköp än tex ett husköp? Min trotjänare Black sin har nu ganska många tävlingsmil bakom sig, har inte räknat, men antagligen en bra bit över 200. Därtill säkert lika många träningsmil. Den har tjänat mig väl, men nu är det dags för nått nytt. Dessutom skulle en säsong till kräva ganska mycket nya delar, typ ny drivlina mm, så då känns det roligare att lägga pengar på nått nytt. 

Funderingarna har svängt hejvilt, från heldämpat till svinlätt hardtail o tillbaka till heldämpat. Nånstans tror jag ändå att jag skulle kunna bli lite snabbare på en heldämpad cykel, även om tanken på minimalistiskt och lätt tilltalar mig. Nackdelen, förutom vikten med en heldämpad hoj, är att high-end-hojar tenderar att bli jobbigt dyra. Är det en bra idé, egentligen, att lägga två månadslöner på en cykel? Tvåbarnsförälder med en tredje på gång, heltidsarbetande och med ett stort hus o tomt att sköta om? Antagligen inte, men habegäret vinner. Om det här nu är mitt intresse i livet, varför snåla? Så efter vilt spekulerande mellan olika modeller, märken o varianter ser det ut att till slut bli en Rocky Mountain Element 999 RSL, som kommer att köpas på Sportson i Sundsvall http://www.sportson.se/sundsvall

Snabbare med den här? Jag tror det...

Nu får jag mina hett eftertraktade lätta och snabba kokoshjul, nya Eagle 12-delat och en design som känns rätt mycket roligare än en mattsvart fultysk. Den är inte beställd än, men snart, mycket snart...





Hg

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

-
Bild
Då var det signat å klart då. I april blir vi Solnabor! Känns skönt att ha det avklarat, men ibland undrar man vad fan man håller på med. Jag lägger ner mer tid på att välja kalsonger efter att ha duschat än på att fundera på ett lägenhetsköp. Jag tar paret överst i högen helt enkelt, det verkar verkar som en bra ide! Men nu tror jag det blir riktigt bra trots allt, när man dessutom blir granne med fysfenomenet Magnus Andersson lär man väll bli meddragen på ett o annat bra pass misstänker jag. Klart men inte betart'. Än.. Har hunnit tänka lite mer på nästa säsong också och lutar väl lite åt att det blir löpning även i vår. Kortare och snabbare, inga bergsultran. Är lite irriterad över att årets mål inte klaffat som jag tänkte. Nu är ju inte Lidingö klart än, men det är väl mer en formalitet med tanke på dagens hostattacker. Halvmaran är redan sumpad. Den del av säsongen som jag kände mig som snabbast, våren och fram tills för någon vecka sedan, spenderades på diverse obskyra terrän
Läs mer

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass på
Läs mer

Formdöd

-
Bild
Söndag för snart två veckor sedan, Duveds terrängserie 5 k och nytt pers med knappt 10 sekunder. Men sen var det slut på det roliga. Åkte på förkylningen som snurrat i familjen, ett envist jävla pissvirus som precis när jag började känna att det var över tar om. Så istället för fina löppass den här veckan, på barmarken i Stockholm, blir det till att sitta i ett kontorslandskap och försöka hålla sig från att hosta lungorna ut-och-in. Förbannat drygt. Egentligen är det väl inte så synd om mig, jag har inte varit sjuk på ganska länge, men man blir ju bra less ändå. Så efter snart två veckor utan vettig träning lär nog formen vara rejält på tillbakagång. Blir till å börja om på ny kula, förhoppningsvis med skidor på fötterna. Säsongen är igång i Vålådalen och Maria har redan varit å testat. Sugen.. Sam gav järnet senaste terränglöpet! Nästa års projekt, fler familjemedlemmar..
Läs mer