Vart e våren?

-
Igår var jag ute på ett fint långpass, blev närmare 3 timmar den här gången, rekord för i år. Men fasen, vad det känns trögt! Körde bara landsväg, snittar typ 25 knyck, vilket känns sjukt långsamt. Eller så är det kanske ok? Påbylsad en massa kläder, tung cykel, dubbdäck och bitvis riktigt kasst underlag. Tyckte det på skuggiga partier inte hade hänt ett skit sedan jag körde där för två veckor sen. Så kom igen nu våren, skogscykling lär dröja en bit in i maj, ja, men att få ta av dubbdäcken i mitten av april är väl inte för mycket begärt?? Toppade hursomhelst upp med en timme trainer igår kväll, så det blev hela 4 timmar i sadeln. Börjar va dags att snäppa upp sig nu, har inte känts så piggt senaste veckan, lite upp och ner. Tänker att jag ska försöka träna ner mig lite mer nu i kommande veckan och köra mycket distans. Får se hur det går. Ser ju nu väderprognoser som säger plus 20 i södra Sverige och instabilder på konkurenterna på Mallisläger. Försöker intala mig att det kommer göra dem veka och mig hård, när jag stretar på i minusgrader och kasst väglag..

Fram med sågarna, kapa vekhetens grenar!

Ikväll blir det lite trainer för att säkerställa riktigt sura ben när veckans pendling ska börja. 40/20 intervaller - bring it on! Om nu bara barnen somnar nån gång..

Kommentarer

  1. Johannes Sikström8 april 2018 kl. 12:08

    Haha, stressen när de inte vill somna och man själv blir segare och segare på väg in i dvala =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tomas Karlberg9 april 2018 kl. 12:35

      Hehe, precis! Igår blev det faktiskt dvala, lilltjejen vägrade somna på annat sätt än på pappas arm, vilket tog tid, så jag gav upp. Så viktigt är det inte alla gånger och jag behövde säkert en vilodag..

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer