Tomas Karlberg - På rull och glid

Det blev inga intervaller igår, men trots allt dubbla pass. Två timmar rullskidor i riktig snigelfart och nästan en timmes eftermiddagsjogg. Detta gjorde nog gott, för idag var benen om inte pigga, så i alla fall medgörliga för ett rejält långpass i Gesundabacken. Blev 3,5 vändor och totalt drygt 1000 höjdmeter. Nu bär det strax hem till Hökarängen igen, ska bli skönt att komma hem till Maria. Nu har jag ju dock varit bortskämd med barnvaktshjälp ett tag, från måndag blir det fram med joggingvagnen igen om det ska bli nån förmiddagsträning.. Fint på toppen idag! Vem fan behöver gels?

Har haft ambitionen att köra hårt några dagar uppe i Solleröskogarna. Hänger med mamma o pappa som kan ta hand om Frida när hon vaknar efter sina tupplurar (som är perfekt träningstid) och som dessutom fixar lite markservice. Två pass om dan söndag till onsdag + tufft distanspass i Gesundabacken på torsdag. Men fan vet om den planen håller. Började kännas bättre i söndags med lite snabbdistanslöpning och ett aldeless för kort rullskidpass på kvällen (fegade ur för lite åskoväder). Men igår var jag ganska seg efter två lugna distanspass på rullisar och löpning och efter dagens andra pass, ett drag upp på toppen av Gesunda, var benen fulla med spagettikänsla. Vist, det är varmt o jävligt, men man kanske är för dåligt tränad för att palla två pass om dan nu för tiden? Eller bara sliten i sviterna av ett par tuffa tävlingar de senaste veckorna kanske. Hur som helst blir det till att dra ner farten ordentligt nu om det fortsätter gå tungt. Det var intervallöpning med på schemat imorn, men d...

Vilken vecka! Vilken hetta! Fantastiskt att det ens kan hända i Sverige. Efter hemkomsten bar det upp till Ljustorps skogar för lite familjeliv och, som det var tänkt, hårdträning. Härligt att träffa Frida igen efter nästan en hel vecka. Undrar om hon var lite avvaktande kanske, eller så var det bara lite avspegling av kusin Idas humör, som fortfarande blir fullkomligt livrädd för mig när vi inte setts på ett tag. En kvällstur på Kronvägen, för omväxlings skull nästan snustorrt. Benen mina har dock tagit god tid på sig att återhämta sig efter skyrunnandet. Ordentlig träningsvärk i låren och även muskelfästet i högerknät känns av lite grann. Som tur är fick jag med både rullskidor och cykel, så det har blivit en del alternativträning. Bl.a. ett 2-timmarspass på rullskidor i tryckande eftermiddagsvärme. Körde lugnt, men på slutet märktes att det fattas en del i överkroppen för att hålla anständig fart i stakningen. Första löpturen blev först i torsdags, en kort jogg i typ 8- minuterstemp...

Hemresan från Canazei blev både lång och till slut lite stressad. Hade tänkt skippa motorvägen och köra lite mindre vägar och bl.a. stoppa vid Gardasjön för lite pizza. Sagt och gjort, hela dagen på mig, men jag hade inte riktigt räknat med trafikkaoset i småbyarna längs sjön och plötsligt började tiden bli knapp till bilåterlämning och flyg från Bergamo. Härtill världens spöregn som inte direkt bidrog till ökad snitthastighet.. Till slut gav jag upp och tog motorvägen den sista biten och hann precis lagom. Sommarrusk vid Gardasjön Väl hemma har träningsvärken i låren tilltagit betänkligt. 12 km tjurrusning utför steniga bergssidor sätter tydligen sina spår. Bilen är i alla fall packad för vidare färd till Ljustorp, snart får jag träffa min lilla kotte igen! Känner mig rätt träningssugen också, hoppas träningsvärken ger sig snabbt. Rullskidorna är med, men jag vill ju igång med löpningen så snabbt som möjligt. 1 månad till Bydalen fjällmaraton ganska prick..

Tänk att det blev start ändå! Det kändes osannolikt igår, men jag gjorde allt som gick för att få ordning på högerknät. Lite promenad och (gud förbjude..) lite motionscykel och crosstrainer på gymet för att få igång cirkulationen. Därpå brutalstretching av lårmusklerna och sedan på med några omgångar percutane och in i den turkiska ångbastun. Det kändes som att knät skulle självantända.. Slutligen en karta inflamationhämmande värktabletter, en pizza och en halvliter husets röda. Katchiing! Det funkade! Var uppe tidigt i morse, inte helt smärtfri, men nu kunde jag aktivera hela lårmuskeln utan att få känslan av att benet håller på att ge vika när det belastas. På med lite mer percutane, en snabb frukost och iväg till start! Typ startklar Starten gick 8:30 Italiensk tid, dvs några minuter senare. Eftersom jag inte ville belasta knät i onödan sket jag i uppvärmningen och tog det lite piano i början för att komma igång utan att vägga första kilometern. Verkade funka bra och jag tuggade på ...

Direkt efter målgång igår kände jag att ett muskelfäste på ovansidan av högerknät fått ta lite väl mycket stryk. Var dock inga problem att promenera till liften ner och på eftermiddan blev det en joggingrunda och stretch för att mjuka upp det hela. Dock utan att det kändes helt bra, och så heller ej idag. Har tagit en promenad på förmiddan och försökt jogga lite, men det funkar inget vidare. Det går inte riktigt att belasta högra lårmuskeln och i stället blir det en lätt haltande gång med överdriven belastning på höften i stället. Får hoppas att linement, vila och en pizza gör underverk tills imorn, men det känns i nuläget som att chanserna till start är ganska små. 1750 höjdmeter uppför kan nog funka, men det är samma antal höjdmeter utför jag är orolig för. Finns risk att det blir en mer långvarig skada om jag chansar utan att det känns 100. Som det är nu räcker det nog med några dagars löpvila så är det lugnt. Synd bara att jag tänkt tävla imorn.. Eventuell nummerlappsuthämtning får...

Då var helgens första race avklarat, 1000 vertikala höjdmeter. En grym tävlingsform, förutom en kort sträcka på typ 20 m efter ca 5 min tävlande finns ingen vila, bara att kötta på. Det gick att springa lite i början, men antalet löpsteg var lätträknade.. Redo för start! Jag hade alltså förmånen att starta i första startgruppen och redan från start drog några löpare iväg i ett tempo som inte var möjligt att följa. Försökte hitta en jämn takt utan att dra för mycket mjölksyra och sen tugga på. Första 400 hm höll jag ca 4:30 per 100 m stigning, så långt bra. Härefter blev det extremt brant och partier med höga "trappsteg" på ca en halvmeter per steg. Sånna trappor dödar mitt flyt ganska bra, då jag föredrar att kunna ta kortare steg. Tempot sjönk lite och jag höll sen ca 5:00 per 100 hm in i mål. Sista biten började även höjden påverka en del, kändes det som. Målet låg trots allt på drygt 2400 m höjd, dvs lite tunnare luft. Något som lär bli än tuffare på söndag då jag ska upp ...