Tartan ljuger inte

-
Eftersom det inte blev nått Ludvika idag, och heller ej något besök på BB bestämde jag mig för att kolla av löpformen lite. Nu när jag hunnit hela 3 pass i sommar känns det lägligt att se hur illa, eller bra, det är ställt med farten i löparbenen. Sagt och gjort. Planen var att köra 4 st tusingar på Farsta IP, med förhoppning om tider kring 3:30 - 3:40 utan att vara helt död. En skön formkoll tycker jag, 2,5 varv på tartanet på Farsta IP ljuger aldrig, utan berättar för en precis hur det är. Utan krusiduller, ursäkter eller tjafs. Det finns inga möjligehter att fuska. Egentligen borde man köra lite fler än fyra, men med begränsat antal km i benen och stark ångest för att dra på mig en omgång löparknä med ovana löparmuskler fick det räcka.
Vem fan behöver svettas?
Väntade in kvällen för att slippa trängas med en massa fotbollsmuppar, vilket lyckades ganska bra. Lyckades även pricka in kvällens störtskur, så det blev en blöt afton på IP. Första intervallen kändes lätt och därför kändes 3:28 som en riktig seger. 2:a intervallen tyckte jag mig behöva trycka på lite mer för att hålla samma tempo, adrenalintillskottet brukar ju tyvärr minska efter första ruset. 3:23! najs! 3:e intervallen försökte jag hålla lite mitt emellan 1:a och 2:a - landade på 3:25! Sista intervallen fullkomligt ösregnade det och jag försökte få på en liten spurt sista 400. 3:23 igen! Mattades väl dock en del ändå, var betydligt tuffare den sista intervallen, men i alla fall. Ett bra resultat, över förväntan. Hopp om en snabb miltid redan till hösten månne?



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer