Snabbt återhämtad

Redan igår var jag ute på en lugn runda för att skvalpa ur benen lite efter tävlingen i söndags. Kändes nästan overkligt bra, kan man verkligen vara så fräsch dagen efter 2 o en halv timmes hårt tävlande? Som f.d. löpare är jag ju van att vara halvt invalidiserad efter längre tävlingar, man får backa utför trappor, varenda led och benmuskel är tvärstel och i värsta fall är naglarna blå och fötterna fulla med blåsor. Träning närmaste veckan efter typ en mara är i bästa fall lite lätt stapplande jogg och någon kvalitetsträning är inte att tänka på. Men cykel är något helt annat och är man bara hyfsat bra i form kan återhämtningstiden efter hårda pass vara oförskämt kort. Gillar man att köra hårt är det ju därför klart roligare med MTB. Och det gör man ju. Oftast..

Lite bilder från i söndags.

Å en till.

Idag var det därför ingen mening att vila mer, så jag drog iväg på en kuperad grusvägsrunda upp till vindkraftparken uppe i Gesundaskogarna. Blåsigt och kalt, tveklöst en första smak av hösten kändes det som. Benen kändes riktigt bra och på hemvägen var jag tvungen att köra ett par 30-sekundare bara för att kolla responsen. Betyg - med beröm godkänt. Bara att se till att behålla den bra känslan nu då några veckor till, den 27:e augusti är det dags för Ragunda 100 miles. Det blir sannolikt säsongens sista viktiga tävling, förhoppningsvis går det att hitta nått mer att köra under hösten, men vi får se. Förutsatt att Ragunda blir säsongens sista race har det ändå blivit totalt 6 XC-race, 3 långlopp och 2 lopp som nog får räknas som ultra light i alla fall. Inte så illa pinkat ändå!

Utsikt över dalaskogarna vid dagens vändpunkt.