Helt jävla sjukt

Den där smygande känslan av en förkylning förra veckan övergick i rena käftsmällen. Nu har jag vilat i en hel vecka, senast det hände är så länge sen att jag inte ens minns. Lyckades dessutom tajma ett kallt jobbestyr i Storlien när eländet peakade. Knalla runt småfrusen på ett bygge för sedan febrig styra 37 mil hem och passa två ungar är ju ingen strandpromenad direkt. Men om sen fanskapet nu bara kunde ge sig!? Näsdroppar - säkert 20 år sedan jag använde senast men nu har det fan inte gått att sova utan. Vakna mitt i natten med så brutala hostattacker att det är på vippen att jag kräks. Bye bye gryende form och goa känsla, nästan så att benen kommer ha glömt hur det funkar när man trampar. Enda musklerna som fått jobba det här veckan är magen, med detta eländiga hostande.

Orkade lite trädgådsjobb idag i alla fall.

Nu i kväll känner jag en strimma hopp i alla fall. Känns aningen mindre nästäppa och släpper det inte lite i hostandet också tro? Kanske kanske vänder det ordentligt imorn, så får jag börja starta om lite igen. Lär väl ta nån vecka att känna sig på G igen, grunden bör ju finnas där, men efter en sån här utblåsning känns det inte självklart hur kroppen kommer reagera.