Långa lugnet

Idag var det cuppremiär för året! Jag o Maria hade fixat barnvakt för helgen o laddade upp med bröllopsfest i Stockholm. Hyfsat pigga bar det iväg till Falun imorse. Tyckte det kändes ganska bra innan start, även om det inte blev nån uppvärmning då jag paxade in hojen i startfållan istället. Starten bar iväg uppför mördarbacken, tyckte jag hamnade bra i fältet och låg bra för att ta ryggar på platten o nerför. Men det var som att femte växeln saknades från start, hade ingen chans att hänga på och fixade inte tempoväxlingar över huvud taget. Blev förnedrat avhängd på grusvägarna trots att jag låg i bra position. Även uppför, som jag brukar vara hyfsat bra på gick helkass. Stretade på och tänkte att jag kanske kommer in i racet, men icke idag.  Det blev en riktigt slitig dag i värmen och när första krampkänningarna kom var det över en timme av racet kvar. Efter målgång drog det i alla benens sidor på en gång, kunde knappt hitta en position att stå still utan att få kramppanik. Placering vette fan, men antagligen långt från topp 10 som jag hoppades på. Nä, det här var riktigt uselt, nån slags kombo av för lite sömn, värmen, dålig form och gud vet vad. Det här är nog bäst att glömma o börja fundera på nått annat.

Fy fan...