Tomas Karlberg - På rull och glid

Mitt i hetaste tävlingssäsongen pågår funderingar av existentiellt slag.   Vad ska jag hitta på kommande säsonger? Mycket handlar om pågående flyttplaner.. La familia har till 99 % bestämt att bästa svängen inte är Hökarängen, utan vi vill hitta ett boende utan spiraltrappor och takterrasser. Efter valet igår står det ju dessutom fullständigt klart att man inte hör hemma här.. Så vart tar vi vägen? Eftersom det är snuskigt dyrt att köpa boende i Stockholm och jag dessutom anser det vara extremt överreklamerat att bo centralt, siktar vi lite längre bort, nånstans längs pendeltågslinjen som går från Södertälje till Uppsala. Två heta kandidater har seglat upp – Tullinge söder om stan och Viby norr om stan. Tullinge har legat bäst till, men med rätt objekt kan Viby överraska. Oavsett vart det slutar tror jag det kommer att bli bra, men det finns en del för- och nackdelar så klar, samt en del osäkerheter kring idrottssatsningar framöver kopplat till detta. Som småbarnsförälder blir det...

Idag var det dagen efter, men ingen ro för den sakens skull. Både jag och Maria hade tackat ja till att ställa upp som funktionärer på SM-sprinten på rullskidor. Eftersom vi i vanlig ordning inte hade nån koll på vad vi förväntades göra struntade vi i att kolla när vi skulle vara på plats. Men eftersom vi har en naturlig väckarklocka i vår kära dotter anlände vi ändå med bred marginal först av alla ute på Ingarö. Med en kaffetermos och en fantastiskt vacker morgon blev det en bra start på dagen.  Morgonstund vid Björkviks brygga. Framåt nio var det fullt ös i tävlingsområdet inför premiären av SM i kort-sprint. Detta race kunde verkligen kallas sprint, ca 20 sekunders åktid är lite annat än vad dom är brukligt i svettpinnekretsar. Jag var kommenderad som biträdande tidtagare för dagen. Jag är en jävel på att mäta minuter och sekunder på min 80-talstrendiga casio, En kunskap man dock tyvärr inte har mycket glädje av när det gäller moderna tidtagningssystem. Så jag gjorde mitt bästa ...

I dag var det dags för Stockholm halvmaraton. Har tränat på bra i veckan med löpning delar av sträckan till och från jobbet med ganska bra känsla. Med en vilodag igår var förhoppningarna goda om ett bra race och att ta mig under 1:20 till slut. Men icke.. För att klara 1:20 krävs i snitt ca 3:47-tempo. Min plan var att gå lite snabbare än så för att ha lite att falla tillbaka på, då jag vet att det är tufft från ca 17 km upp genom Tantolunden. Planen funkade perfekt i början, första milen kändes helt ok och passerades som det var tänkt på strax under 37 min, dvs dryga 50 sekunder att falla igenom på i det läget. Sen kändes det bra i ett par km till, sen blev det värre.. Plötsligt började det kännas tungt, försökte vara lugn, sänka tempot lite och hoppades kunna komma ur svackan, men det funkade inte. Efter 15 km kom farthållarna för 1:20 ikapp, hade inte en chans att haka på. Vid 16 km låg jag i princip exakt på min plan, men i det läget fanns inte en chans i världen att hålla 3:47-tem...

Idag var det första dagen på jobbet efter pappaledigheten. Skrivbordet stod kvar, datorn var kvar, bara att sätta igång! Känns riktigt skönt faktiskt, ingen jobbångest i söndags kväll över huvud taget. Det medta är sig likt, men några nyheter blir det nog i alla fall. Nytt uppdrag t.ex! Att få sätta tänderna i Ostlänken ska bli riktigt kul! Bara att starta upp kaffemissbruket igen! Lite förbättringar i övrigt som noterades idag var grön våg på Götgatan när man kom cyklande. Äntligen trillade poletten ner på rätt ställe! Fattas nu bara att Götgatspuckeln görs om till cykelmotorväg. Men det känns långt bort.. I övrigt är laddningen för halvmaran i full gång. Kommer satsa mer på att träna lite hårt i veckan snarare än att vila mig i form. Får se hur kroppen svarar. Har även dragit igång lite rödbetsladdning, vilket jag testat några gånger tidigare. Tror det finns en marginell effekt rent fysiologiskt och därutöver lite psykisk effekt. Körde rödbetor innan senaste lidingöloppet och mitt pe...

Idag var det på't igen! Gårdagens rullskidpass gav inga bakslag, så jag bestämde mig gör att ta igen det intervallpass jag hade tänkt genomföra tidigare i veckan, tusingar på bana. Farsta IP kl 9 en lördag är perfekt, inga fotbollsfjantar orkar upp så tidigt och man har löparbanorna för sig själv. Nackdelen är att inte heller jag brukar vara som mest på hugget den tiden på dygnet.. Och även fast jag känner mig frisk blev nog kroppen lite sänkt av förkylningsdagarna. Det var med andra ord ganska tunga ben idag, redan från första intervallen. Hade som ambition att öka dosen lite och köra 7 intervaller i stället för mina vanliga 6. Sagt och gjort, facit blev 3:25, 3:28, 3:28, 3:30, 3:26, 3:30 och 3:29. Snitt på 3:28 är ju lite sämre än de två liknande pass jag kört i år, men med tanke på hur risigt det kändes får det ändå klart godkänt i min bok. Bara hoppas att det blev ett litet uppvaknande för kroppen nu. På eftermiddan blev det ett uppmuntrande besök på armemuseum för beskådande a...

Efter två extremt lugna dar var jag igår på gränsen till att klättra på väggarna - det fick bli en långpromenad. Idag kändes det inget i halsen och snorigheten kändes än lugnare, dessutom ingen hosta, vilket brukar höra till standardsymptomen i slutet av mina förkylningar. Så vad att vänta på? Solen skiner, jag plockade fram 2:orna, vässade spetsarna och rullade iväg på en apelsintur på Södertörn. Underbart! Matchade klädseln med färgen på himlen idag. Endast tre vilodagar för en förkylning är extremt lite i min värld, men det verkar vara tillräckligt denna gång. Fick till riktigt bra vila de första två sjukdagarna med mycket sömn och i princip fullkomlig inaktivitet. Jag tror det är en nyckel för att bli frisk snabbt, men tyvärr tillåter vardagslivet sällan sovmornar, heldagar i soffan och eftermiddagslurar. Men så här sista veckan som pappaledig känns det som helt rätt prioritering att ligga still på golvet och låta lillkotten kravla runt bäst hon orkar.

Många gånger när jag varit förkyld har jag efteråt funderat på varför jag inte använt den ofrivilliga vilan till att göra något vettigt. Åtskilliga timmar spenderas på att sitta i tv-soffan och spela tv-spel och fisa. Det är ju bra iofs, mycket vila är jag övertygad om är en betydligt bättre medecin för ett snabbt tillfrisknande än tramsiga huskurer, men ändå. Nånting som främjar träning och prestation borde man väl också kunna göra? Något jag ofta slarvar med och som är föga pulshöjande är kroppsvård i form av massage, stretching och fotfilning. Idag blev det ändring på det och jag hoppas kunna hålla lite disciplin även kommande sjukdagar (ja, det lär bli ett par till..). Så nu har jag manglat löparknämusklerna på massagerullen, sträckt ut lite stela muskler och avlägsnat lite gammal hud. Plötsligt känns det som att man uträttat något vettigt trots snorig näsa! Min vän för dagen