Stak-DM

Då var DM för året avklarat, och som väntat, inte direkt nån succé. 20:e plats drygt 2 min efter segraren är ju inte mycket att skryta med, samtidigt som det egentligen var precis vad jag trodde på förhand. Att Sumpans juniorer var i form och att någon av dem borde vinna var också väntat, och lite kul är det ju att det finns lite talanger som verkar up and comming även från Stockholm. Vad som är mindre kul är att gå i mål på ett lopp och känna att man knappt är andfådd. Den dåliga känslan tidigare i veckan hade släppt, kroppen kändes rätt bra faktiskt. Slutsatsen är väl att den centrala kapaciteten är lång bättre än den lokala kapaciteten i de muskler som behövs för att staka snabbt. Det finns inte tillräckligt tryck i överkroppen helt enkelt. Täbys konstsnöspår är ju vad det är, en sorglig ursäkt för ett skidspår, fint men ack så platt. Och när det sen frusit på efter några tödagar blir det ju än mer lättåkt. Nej, det är bara att inse, om jag ska ha något att säga till om på denna typ av tävlingar måste jag träna annorlunda. Om jag jämför lite så tror jag kapaciteten på kuperade banor är ungefär som säsongerna 2012 och 2013. Men båda de åren tränade jag mer varierat och mer rullskidor, speciellt mer stakpass. Inför 2012 körde jag rullskidor hela våren och sommaren och hade en helt annan grund. 2014 har det varit mycket löpning, så motorn är nog i bra trim, vilket gör att typ Scandinavisk cup på motsvarande nivå som SM 2012 är möjligt. Men stakmuskulaturen har inte hängt med. Man vill ju tro att stakningen ska funka bättre, när man bara kommit igång lite så känns det ju som att det går rätt bra. Men sanningen är att man måste ha en mycket mer gedigen grund för att kunna staka riktigt fort. Kort och gott, man måste träna för skidåkning hela året. Lika med rullskidor.. Så nästa säsong, ja, kanske lite mer skidspecifik träning tidigare på året, men satsa på stakning? Nja, måste nog fundera på det.. Men till att börja med stafett imorn, på en lika platt o lättåkt bana i Rudan. Bara hoppas man inte skämmer ut sig fullständigt. Men det finns spännande saker att se fram emot. Bothnialoppet t.ex. Dags att anmäla sig!
Upp på höften för helvete!

Kommentarer

  1. Jo, även om du hade lite bättre glid än jag (jag gissar bara) i åldersjakten 2012 genom pölarna på Rudan så var det någe ruggigt vad fort du körde då. Men just idag var det en som på något konstigt sätt lyckades med en prestation som i det närmaste helt motsäger det du funderade ut här i blogginlägget :-) Andreas Degerfeldt har åkt minimalt med rullskidor fram till åtminstone Lidingöloppet.

    SvaraRadera
  2. Intressant! Inga regler utan undantag.. Jag tror att för min egen del har jag för lite talang i stakning för att klara av att nå min potential med huvudsakligen konditionsträning, jag behöver mer riktad överkroppsträning. Har alltid varit relativt svag i överkroppen gällande maxstyrka, verkar vara nått med generna.. Även när jag tränade som mest maxade jag kanske som mest 50-60 kg i bänkpress. Ett dåligt mått på stakkapacitet kanske, men ändå. Jag känner inte Andreas D, men jag gissar att han har bättre fysiska förutsättningar för konditionsarbete med överkroppen. Eller så hade han bara en jävligt bra dag =)

    SvaraRadera
  3. Nu måste jag fråga vad Andreas bänkar :-) Själv klarar jag 65 kg helt utan styrketräning. Just under godkäntgränsen med min vikt på ca 68. Andreas (då Peterson) har förresten berättat att han minns dig från ungdomstävlingarna. Då långt efter. Precis som vid DM 2012 (3:11 efter dig). Nu bättre flås och stakteknik. Och uppenbarligen någons slags överkroppsstyrketalang.

    SvaraRadera
  4. Andreas degerfeldt19 januari 2015 kl. 06:41

    Kul att se att ni diskuterar lilla mig efter helgen. Jag har nog kört cirka 100 lopp mot dig tidigare Tomas, i lördags slog jag dig för första gången tror jag. Stort.

    Jag är precis som dig Tomas riktigt klen i överkroppen och har aldrig provat bänkpress, ingen maxning iaf. Skulle gissa att jag inte kan ta över 60 kg, väger 73 kg.

    I år har jag precis som dig Tomas satsat på löpning, på en lite lägre nivå, satsade mot Lidingö under 2.15, vilket jag klarade. Mellan Vasaloppet och 1 november körde jag 0 mil rullskidor och ingen annan träning av överkroppen. Vi får se om detta var en lyckträff eller om de pass jag efter 1 november kört på skiergen tagit mig till en lite högre nivå.

    Men det är ju självklart individuellt vilken träning som behövs och som funkar.

    SvaraRadera
  5. Haha, grattis till den skalpen! =) Härligt att du lyckats höja din kapacitet rätt rejält också sedan 2012, för även om jag var lite vassare i stakningen då så är jag inte över 3 minuter sämre idag på 30-40 minuters åkning. Det kanske är stakmaskinen som är nyckeln till framgång. Jag har bara provat ett fåtal gånger, men de gångerna har det ju inte krävts många minuter innan man är rätt slut.. Men gymträning, nja, jag tror jag passar på den. Tyvärr kan jag för allt i världen inte minnas någon Andreas Peterson från ungdomsåren, minns många gamla kombattanter runt om i Uppland, men ditt namn ringer inga klockor. Tävlade du för någon Stockholmsklubb även då?

    SvaraRadera
  6. Andreas degerfeldt19 januari 2015 kl. 12:08

    Ja, jag åkte för Tureberg även då. Östbergsbröderna var då våra stjärnor. Vi är lika gamla du och jag. Men som sagt, vi var allt som oftast i olika ändar av resultatlistorna, så jag förstår att jag hade bättre koll på dig än det omvända. När du flyttar till rätt sida stan så kanske vi kan köra något gemensamt pass.

    SvaraRadera
  7. Absolut, det låter som en bra idé!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd