Tomas Karlberg - På rull och glid

Jullovet har börjat! Förhoppningarna om en vit jul har ju dock kommit fullkomligt på skam, trots att jag lämnat Stockholm för Mora. Första träningspassen i Dalarna har varit rena misären, precis som vanligt, typ. När man vallar klister för årets första skidpass känns det inget vidare. Än värre blir det när man öppnar klisterlådsfan för att beskåda det kaos som lite sommarvärme och läckande klistertuber kan åstadkomma.. Lite harvande runt Hemus konstsnöspår har det i alla fall blivit, om än lite oinspireratt. När spöregnandet och stormvarningarna tog vid igår fick det bli löpning i stället. En sväng upp på Gesundabacken fick det bli. Med 15 sekundmeter i ryggen gick det lätt och fint, trots lite sega ben. Idag kom dock lite lön för mödan, nysnö och multigradeföre i Grönklitt. Fantastiskt skönt att se lite snötäckta granar och nydragna spår. Trots fortsatt lite tunga ben var det balsam för själen! Men nu då? Prognosen framöver lovar regn, blåst och plusgrader, både här och i Sundsvall, s...

Skidträning ska inte vara kul, åtminstone inte allt för ofta. Den som gillar flashiga gym, gruppträningar, löpskolning, farthållare och fan vet allt vad det heter, mitt tips: skippa längdåkning. I min värld ska konditionsträning vara lite jävligt, det ska inte vara skönt, förutom efteråt, det ska vara meditativt, det ska lära oss att livet gör ont och att det finns obehag vi måste besegra för att komma ut starkare på andra sidan. Den som behöver en träningsgrupp för att komma över tröskeln för att ta sig ut och träna kommer aldrig att förstå det lätt störda i en längdskidåkares mentalitet. Skidåkning är sällan kul, speciellt för en Stockholmare. Men vist, det finns ju underbara dagar som skidåkare att leva för också, men de dagarna kommer man aldrig att uppskatta fullt ut om man inte lider lite dessförinnan. Den gångna helgen har varit en sann misärhelg i skidåkningsväg. Fortfarande inte en meter på snö denna vinter, och inget hopp i sikte. I lördags blev det en rullskidsväng. Efter mo...

Har ju blivit lite bloggtorka ett tag, har varit lite mycket annat att pyssla med, typ jobba livet ur sig. Men det har ändå blivit en skapligt bra träningshöst. Har kunnat köra på bra med fartpassen och fått till skaplig kontinuitet på rullskidor. Till och med stakningen har det varit skapligt tryck i de sista passen. Nu har det dock kommit till det mest värdelösa träningsläget man kan tänka sig för en längdåkare. Det har slagit om och blivit kallt, och halt så in i helvete, så rullskidor är inte att tänka på. Och därtill 2 retliga cm snö som omöjligt kan nyttjas till skidåkning. Ovärt.. Idag blev det en sväng förbi Brottby för att kolla in banan inför kommande DM-tävlingar. Förhoppningsvis kommer det tillräckligt med snö för att köra här, för jag gillade verkligen banan. Inte supertuff, men tillräckligt med backar för att det i "normalt" före inte lär gå att bara staka sig runt utan fäste för den som vill slåss om medaljerna. Idag blev det dock löpning i stället för ski...

Idag öppnade anmälan till till Fjällmaraton Bydalsfjällen, och jag var givetvis med och hängde på låset. Nästan 5 mil och 2900 höjdmetrar, kommer bli en upplevelse! Efter att ha genomlidit Mountain man i Schweiz förra året, i stekande solsken i +30 grader, känner jag ändå lugn inför denna utmaning, för min del kan nog vädret bara bli bättre än så. Förvånande dock att inte anmälan blev tvärfull på ett litet kick, det här är ju endå en riktig utmaning jämfört med originalet Axa Fjällmaraton, som i jämförelse känns lite småfjolligt.. Annars har senaste veckans träning gått fint, med bra långpass både i löparspåret, på rullskidor och på cykel. Blev en kvällsrunda till Haninge för att hämta Fridas pass. Höll på bli att bli en jobbig kväll, efter att ha punkat på vägen ut, men extraslangen funkade fint.. Blev ju annars lite bakslag förra söndagen, efter att skulderjäveln börjat strejka, likt den gjorde inför Vasan för två år sen. Helt låst och snedd i ryggen, kände mig som en gammal gubbe...

Idag blev det "delad vårdnad" ute i Segeltorps skogar. Maria inledde med sin runda runt Gömmarens 15 km, enligt mig Stockholms bästa trailrunda. Jag tog barnvagnen och promenerade en liten sväng som uppvärmning. Efter dryga timmen var det så dags att kuta en sväng även för mig. Planen var ett snabbdistanspass, för att pressa kroppen lite och även få lite känsla för hur fort det går att springa denna runda, som till nära 100% utgörs av stökig terräng med fin kupering. Dvs många backjävlar och många hala rötter att snubbla på, vilket har varit nära att leda mig i fördärvet efter ett par vurpor runt den här banan tidigare.. Senast jag var här var i somras, då på mtb på fina snustorra stigar. Idag lite geggigare i surhålen och mycket lämpligare för löpning.  Drog iväg i ett skapligt hårt tempo, utan att ligga för mycket på rött. Tyckte nog jag ökade lite sista halvan, dock inte helt max. Höll mig på benen hela vägen och kom runt på 1:10:41. På en torr bana går det nog att pressa ...

I helgen var det come back i tävlingsspåret för Maria! Vad kunde vara lämpligare tillfälle för detta än att försvara fjolårsvinsten i Haninge trail? På förhand var det nersnack som gällde, men jag hade på känn att det nog skulle kunna bli minst lika bra fart som förra året. Och mycket riktigt, lekande lätt seger även i år med nästan 2,5 minuter snabbare tid, på en i och för sig betydligt torrare bana. Blir ändå så grymt imponerad över att det går att komma tillbaka så snabbt efter barnafödande, bara 2 månader från en helt annan kroppsform till att åter vara i ruggigt bra löparslag. Jag trodde aldrig det skulle vara möjligt, men det var det tydligen. Jävligt coolt och inspirerande! Haninge trail är ju för övrigt en väldigt trevlig tävling, riktig terränglöpning, som det ska vara. Och en speaker som smädar tramsiga hinderbanelopp med elstängsel och isbad, som extra krydda. Glad för dagen, redan en dryg mil från mål..  För egen del blev det ett stadigt bakispass på rullskidor i...

Idag var det dags för loppet som sensommarens och höstens löpträning var ämnad att ge bra resultat på, -Hässelbyloppet. 10 km flack asfaltsbana (mestadels) ger bra förutsättningar för snabba tider. Hur snabb kan man bli på 2 månaders löpträning? Veckans träning har dock inte kännts klockren, så förväntningarna var inte skyhöga. Planen, som jag funderat på länge, var att ha som mål att gå under 38, men att öppna i fart för att springa under 37. Dvs håller det blir det riktigt bra, om inte, tja, då finns det i alla fall lite att falla igenom på.  Ställde mig ganska långt bak i starten, så inledningen av loppet blev trång och gick inte så snabbt som jag skulle velat. 3:45 första kilometern är inget att skryta med. Men kanske att den lugna inledningen ändå gynnade mig? Efter ett par km var det mer uppsprucket och i princip fri väg. Fan, känns ju bra det här! 5 km passerades på 18:15 ca, hit fram kändes det lätt och fint, kutar om en IKJ-kille och känslan är på topp. Sen börjar det så k...