Stenpannkakor

Sista dagen i Arthurs pass sken åter solen och det blev ett fantastiskt fint långpass upp bland bergen, med mycket höjdmeter och mycket sten.  Långt uppe bland stenrösen och branter mötte jag en tjej och en kille med en liten bäbis i en sele på magen, plötsligt känns det som att vi tar det alldeles för piano med Frida. Eller det kanske är säkrast så.. Efter sex dagar på rad med löpträning blev det nu alldeles lagom med en vilodag. En lite ömmande hälsena oroar kanske en aning, men i övrigt känns benen ändå bra, trots många löppass.

Inte alls tråkig utsikt

Vi har nu rullat ner till västkusten igen och har hamnat i en ny putteort, Punakaiki. Det här stället är i princip känt för en sak, de så kallade pankake rocks, kalkstensformationer som för ett bergtroll som mig är rätt fascinerande. I övrigt är det lite av laglöst land utan internet och telefontäckning, så när detta kommer online har vi redan åkt härifrån. Nyttigt att koppla ifrån sig ett tag skulle jag tro.

Pannkaksklippor. Vart är grädden och sylten?

Lite schysta löpmöjligheter har vi också lyckats skaka fram. Min plan har varit att köra något lite mer formtestaktigt på plan mark. Typ snabbdistans 7-8 km i 3:47-tempo (dvs sub 1,20 på en halvmara). Hittade dock ingen uppenbart lämplig väg för detta och velade på förhand mellan korta intervaller och olika snabbdistansvarianter. Väl ute i skogen hittade jag en grusväg som såg lovande platt ut, tänkte att det får bli 3:47- testet ändå. Funkade ju bra i typ 2km, sen övergick den platta grusvägen i en dryg kilometerlång uppförsbacke.. En av mina styrkor är att kunna omforma passen under dess gång, när ursprungsplanen av någon anledning skiter sig. Detta blev ett sånt pass. Det slutade med 2 ggr 4 km, 4:12 fart uppför, 3:43 fart nerför, samt 2 ggr 1000 m i 3:40-fart på skapligt platt mark. Så vad tror jag om detta, är jag snabb nog för 1,20 på halvmaran? Mja, lite osäkert.. Nu var det ju grusväg och en ganska krokig sådan, vet inte riktigt hur mycket jag litar på GPSer i sådana lägen. Och asfalt är snabbare än grus.. Lite mer fartträning behövs nog, men kanske kan det gå. Behöver 400 m tartan och en badrumsvåg nu! Så att spekulationerna kan få lite mer substans. Den 19:e april är det hur som helst upp till bevis, har nämligen lyckats snoka upp en platt halvmara som passar bra med reseplanerna. Vore ju grymt att avsluta semestern med ett av säsongens mål avklarade!

I övrigt har det varit ett par ovanligt kämpiga dar med Frida. Plötsligt har det varit mycket skrikande, allmänt missnöje och matvägran. Det kan man ju räkna med att det händer ibland, men det är lite  drygt när man just dessa dar bor lite enklare med delat kök och badrum, och har ett litet sovrum med obefintlig ljudisolering. Verkar vara någon slags kombo av förstoppning, lågt blodsocker, feber, tandtillväxt och taskig attityd. Eller så var det något helt annat. Imorse var det i alla fall en solstråle som vaknade, så det är förhoppningsvis på rätt väg!