Världssämst på logistik

På senaste kepsen blev det ett mindre maskinhaveri - ekerbrott.. Var snabb att rota fram lite reservdelar på bike24 i Tyskland och skickade en beställning i söndags kväll i hopp om att hinna fixa hjulet innan helgen. För övrigt drygt att Mavic har 3 olika ekerlängder till ett hjulpar ST-hjul och att det säljs i 10-pack per längd för 300 spänn. Dyr hobby det här.. 
Finn ett fel...
Leverans sker som vanligt med de fullkomligt hopplösa DHL - "ditt paket i vårt svarta hål". Var enda gång jag skickat efter något med DHL som speditör har det slutat med att jag åkt ut till något obskyrt industriområde och hämtat paketethärket själv - sjukt ovärt att betala för. Den här gången tänkte jag att nu jävlar - nu ska jag vara på tå. Sagt och gjort, så fort jag fick en slags referens i spårningssystemet ringde jag DHL och kollade att de hade alla uppgifter för att kunna nå mig - portkod och telefonnummer inkluderat. Check! Nu på morgonen gick jag in i spårningssystemet igen - "YTTERLIGARE ADRESSINFORMATION NÖDVÄNDIG - KONTAKTA DHL". Men snälla, hur jävla sopig får man vara? Ska jag skicka med en instruktion hur en dörrklocka fungerar, eller vad är det frågan om? I vredesmod blev det ytterligare ett par samtal med skrikiga busungar hängande i byxbenen. Telefonkö - vidarekopplad bla bla - får ett nytt referensnummer (!!!) - vidarekopplad igen - telefonkö - "nej, här finns inga kontaktuppgifter inlagda" - SUCK! Paketet befinner sig på Arlanda, kan ni leverera det idag? Nej, du kan boka utkörning tidigast på måndag. Att ett företag som jobbar med logistik är så fullständigt tallanglösa på logistik är ett stort mysterium. Jag ger mig fan på att det kommer sluta precis som vanligt, i ett industriområde i en lång kö bakom andra suckers som också gett upp kampen att få ett paket levererat av DHL. Och på söndag blir det till att trampa enduro på keps cup-finalen i Rönninge. Bekvämt, men sjukt tungtrampat! Tack för det DHL...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd