På väg till Österreich

-
Då var man på väg till Österrike och Bad Goisern för att försöka genomföra Salzkammergut trophy. Dryga 21 mil och 7000 höjdmeter väntar på lördag. Målsättning? Komma imål tror jag, känns som en helt ny utmaning att köra så pass långt och jag har ingen aning hur kroppen kommer funka efter 10 timmars cykling. Att cykla 6-7 timmar har jag gjort förr, men detta blir ju sannolikt nästan dubbelt så lång tid. Kroppen har dock känts riktigt bra i veckan, så jag är förväntansfull. Enda krämporna är skavsår i grenen efter senaste tävlingen och en sargad lilltå som under oklara omständigheter blev lite tilltufsad i helgen.  Dessa små blessyrer hoppas jag dock har läkt tills på lördag morgon. Med betoning på morgon - start 05:00! För att mentalt förbereda mig och träna på denna oangelägenhet har jag redan nu fuckat upp dygnsrytmen totalt genom att ta bilen från Veda direkt till fakirflyget till Köpenhamn idag. Bilresan gick fint, men jag var ju rätt mosig vid boardingen.. Skönt då att jag kör bonusresa i första klass så att jag kan slappa och frossa lite på SAS lounge, klart värt just nu! Svensk sommarnatt är ju för övrigt fantastisk. Stod ute i trädgården kl 12 i natt innan jag skulle åka, en tid på dygnet som småbarnsföräldrar nästan glömt att man kan vara vaken, och njöt lite. Lukta lite på rosbuskarna, trädkronor som prasslar lite i en i övrigt kompakt tystnad, varmt men svalt på samma gång. Fantastiskt! När man sitter i ett spöregnigt Köpenhamn börjar man redan längta hem.
Sam har kollat att alla cyklar är tillräckligt putsade - klartecken att åka pappa!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år igen

-
Bild
 Hade lång tid i mellandagarna på mig att skriva ihop årets sista bloginlägg, men tiden gick åt till att få tillbaka alla borttappade bilder istället. Skitjobb, men nu är det hjälpligt fixat! December gick i övrigt rasande fort, som vanligt. Skidåkningen har dock inte gått rasande fort mer än nån enstaka dag. Den envisa kylan har nämligen hängt i ordentligt och det har de flesta dagar mest varit en bedrift att ta sig ut. Rekordet ligger kring minus 27 här hemma på värmepumpens temperaturmätare, då var det minus 24 uppe vid Hamrelia där skidspåren startar. Brrr... Men i ca en timme har det ändå funkat relativt väl att köra på i spåret. Lite läskigt sen, för när man blivit lite svettig och man kylls av i utförsbackarna går det väldigt fort att bli ruskigt frusen. Inte kallare än att jag vågade mig på en selfie.. Ruggigt kallt, runt minus 20, var det även på Davids luciafirande på dagis. Några dagar har det dock varit lite mildare och jag har då lyckats pricka in ett par fina långpass...
Läs mer

Howth 10k

-
Bild
 Löparsäsongen är i full gång, efter ett 5 km i Duveds terrängerie som gick sådär och en efterföljande fyrkylningsperiod var det dags för höstens traillöpningshöjdpunkt - 10 km i Howth, Dublin. Kan ju tyckas långt att åka för en löptävling, men huvudatraktionen var kanske inte löpningen. Året till ära har det varit på min lott att arrangera den årliga grabbresan, denna gång med total hemligstämpling, vilket gjort att jag kan välja att plåga mina medresenärer som jag vill. Med försynta hintar om att det nog kan vara bra att hålla sig lite i form, är väl ändå 10 km fullt möjligt att ta sig igenom för det flesta, vilket det också visade sig vara. Strategisgt nog såg jag till att gänget inte vaknade i lördags morse med världens baksmälla, utan det var ganska god pepp på pendeltåget ut mot kusten med okänd destination.. Loppet, som gick av stapeln på en halvö ut mot havet, hade ett antal startgrupper och jag hade valt 4 som gemensam grupp. Egentligen borde jag valt grupp 1 för mig själv...
Läs mer

Jämtlandsserien Frösön

-
Bild
  I söndags var det dags för årets antagligen sista cykeltävling – Jämtlandsserien på Frösön! Laddade upp med kräftskiva dagen innan, så lätt illamående och skakis på morgonen, tur att Maria var piggare och tog körningen. Dessutom med en lätt förkylning i bagaget från veckan innan. Men träningsmässigt har jag snäppat upp en aning sedan Hingstrännet, och det har känts lite bättre i kroppen i alla fall innan förkylningen, så det fanns ändå förhoppning om en skapligt bra dag. Först körde barnen, David tog sig runt 400 m med glatt humör och sedan körde Frida och Sam superbra i sitt race. Frida som snabbaste tjej i sin klass och Sam hade nog kunnat knäppa alla 9-12 åringar på näsan om han hade haft fri väg, men gemensam start på en smal bana är knepigt speciellt för barnen. En riktigt kul och fin bana för övrigt, bara omkörningsmöjligheter som saknas. Det är delar av gamla SM-banan som nyttjas, men de svåraste partierna och största hoppet används inte längre, vilket väl är rimligt för d...
Läs mer