Transalp - etapp 6

Inte så långt kvar nu, näst sista etappen avklarad. En ganska tuff tur på 8 mil och närmare 3000 höjdmeter, dessutom med utlovade regnskurar. Dagen började med 11 km masterstart på slingriga cykelvägar, ryckigt värre med andra ord. Jag gjorde mitt bästa för att skydda Maria i klungan och undvika fler vurpor. Det gick ganska bra och vi tappade inte allt för mycket position. När fältet släpptes fritt började dagens första av tre längre stigningar. Förutsättningarna för att hjälpas åt var ganska bra, men tyvärr kändes det ganska snabbt att jag inte hade benen idag. Känns lite som att jag tappat i nivå från dag till dag, inte mycket, men jag har inte samma nivå som i början av veckan. Vi tog oss hursomhelst upp för första berget och ner på andra sidan för att direkt ta oss an klättring två. Här var det rejält brant de sista 200 höjdmetrarna till toppen, vi fick med andra ord gå. Maria verkade stark och vi tog lite placeringar i gådelen och jag kände mig också lite på gång och på väg in i racet. 

Uppe på topp två väntade lite stig inledningsvis och Maria verkar taggad och öser på. Lite för mycket skulle det visa sig. Plötsligt dyker en stenkista upp med en del vassa stenar, Maria hinner inte parera och dammar rakt in i stenarna med världens genomslag som följd och punka på bakhjulet. Precis nu börjar det regna och vi står där å fipplar med att få i en slang. Givetvis funkar inte co2-patronen och vi får handpumpa däcket med minipump. När vi är redo att dra upptäcker Maria att framhjulet också är platt. Suck, fram med grejerna igen och i med slang i framhjulet också. Inte helt säker hur länge vi höll på, men många åkte förbi och i alla fall jag blev lite modfälld också. 

Till slut kommer vi iväg i alla fall och tar oss ner för backe två, för att strax därefter ta oss an dagens sista långa backe. Jag är fortsatt sliten, men Maria verkar pigg, så jag får i alla fall lite inspiration att kämpa hela vägen in i mål. Vi kör om två mixedlag i klättringen och på de sista kilometrarna in mot mål skymtar vi ytterligare ett mixedlag. Marias horn i pannan växer fram ordentligt, för nu är det åter inte helt enkelt att ens haka på. I sista lilla backen tar vi oss om och kör genom hällregnet till mål för att sluta som 7:a på etappen. 

Kanske hade jag hoppats att vi skulle kunna lyfta oss lite och ta tillbaka lite tid på lagen närmast framför, men jag inser ju att min fogmutveckling de senaste dagarna inte räcker till för det. Maria är iofs stark och kanske bättre nu än i början av loppet, men det räcker inte och dessutom behöver vi noll strul om vi ska kunna ta oss uppåt. Två punkor har vi liksom inte råd med. Men hur som helst, vi har verkligen slitit i dag och gett allt vi hade. Vi vek inte ner oss på slutet och inget surande pga materialstrul. Det tror jag vi båda är rätt nöjda med. Nu omladdning inför sista etappen imorgon, vi tappade en del tid idag så nu blir det till att försvara 6:e-platsen in i mål.

Lite trött idag.

Lite piggare idag.