Vad händer nästa säsong?

Till slut blev det hela 13 härliga MTB-tävlingar den gångna säsongen, om jag nu räknat rätt. Allt från små XC-race till Salzkammergut trophy. Inte så illa, med tanke på familj, barn och ett rejält flyttprojekt det gångna halvåret! Det har varit flera höjdpunkter och egentligen inga bottennapp. Salzkammergut trophy var ju ganska speciellt, det lär jag aldrig glömma. Aldrig göra om heller för den delen. Eller, kanske, men det lär nog dröja tills möjligheterna till rätt träning för denna galenskap medges. Samma sak med Ragunda 100 miles, med skillnaden att här jan jag nog tänka mig fler försök. Det efterföljande efterspelet i målfållan, som ju var ytterligare ett oförglömligt ögonblick, kan ju vara värt att högtidlighålla årligen. Sen har det ju varit några tävlingar som känts riktigt bra i kroppen också. Till att börja med XC DM i Härnösand. Kul bana, härligt väder och bra ben. Allra bäst var förmodligen Finnmarksturen. Första segern i tävlingsklassen för fegisar (hsport) och en tid som räckt till tredjeplats i h30. Sen var ju avslutningen på södra berget - höstrusket, också en riktigt bra tävling. Däremellan kanske inte sprudlande snabb, men ändå inga bottennapp som sagt.
Minnesbild från Finnmarksturen - köa för att köra stig.
En annan bra sak i år är att antalet vurpor sjunkit högst betänkligt. Kanske för att jag inte bor granne med nickspåret längre? Värsta incidenten blev väl en regnig kväll i Gesunda när fästet på träspångarna inte var helt perfekt. Lite skrubbsår kan man ju stå ut med om man slipper krokiga fingrar. 
Ragunda 100 miles, efter Marias målgång. Minnesvärt! Foto: Patrik Sjödin
Nästa år och nästa säsong då? Till att börja med lär det ju bli vinter. Känner mig sjukt omotiverad för barmarksträning för skidsäsongen, nej, det får nog bli när det blir. Tänker att det blir bra motorträning inför cykelsäsongen 2017. Men jag vet ju hur det är, blir det en bra vinter blir jag nog sugen. Nån tävling ska jag försöka få till. Kanske Njurunda runt, nyårsskejten och Medelpad Classic ski, - det vore på tiden. Lite fundering på Fjälltoppaloppet också, men då krävs nog att det blir en kanonvinter.

Cykelsäsongen 2017 då? Ja, nu får vi ju se vad som händer.. Tanken var att ge Maria 100% förutsättningar att satsa och att jag själv kör på med de förutsättningar som ges, dvs bra med träning och tävlingar som inte krockar med Marias planer. Nu verkar det ju dock bli en liten paus i Marias tävlande, dvs lite oväntad familjetillväxt. Det gör ju att jag lite får tänka om och kanske sikta mer på första halvan av säsongen och sen hoppas att Maria kan komma igång igen till andra halvan. Det skulle kunna innebära långloppscuptävlande i Skövde, Falun, Lida och kanske något/några lopp till. Därtill lite Norrlandstävlingar där det passar. Kan bli riktigt bra! Nästa år blir det dessutom H30-klass igen, nu får det vara slutfegat i sportklassen. Svårt med målsättning, men att vara topp 5 i något av långloppscupploppen vore ju rimligt att försöka nå. Så, bara att bita i med vinterträningen snart och ladda för 2017!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd