Tomas Karlberg - På rull och glid

Har varit lite bloggtorka på slutet. Händer ju en hel del egentligen, men jag får skylla på lite bristande skrivmotivation, mycket jobb o mycket hemmafix. Har till slut lyckats gå imål med både stugmålning ballongrenovering, yay! Speciellt stugan blev sjukt fin, hade förtjänat ett foto om det inte varit bäckmörkt. Next time kanske. Men det är inget att luta sig tillbaka efter, nu är det hönshusprojektet att fortsätta med och så bröta sten, sly o rötter runt tomten förståss. Få saker är mer rogivande, och bra styrketräning så klart! Cykelmässigt har det rullat på hyfsat. Har börjat kännas lite bättre igen, bara att parera förkylningen som resten av familjen lider av och hoppas på lite överskott till helgen då det är dags för Bockstensturen. Just det där förkylningshotet känns ju sådär dock. Bara hålla tummarna.  Men fan, här hittade jag ju ett målerikort ändå. Plus två odågor som inte kan ge fan i dammen. Har i alla fall kört några nyckelpass nu senaste tre dagarna, med blandat resultat

Idag blev det lite hårdkörning hem från jobbet. Har siktat in mig lite på stans slalombackar och har plockat hem bästa tiderna uppför Siddjöbscken och Nolbybacken. Hur mycket Nolbybacken är värd kan kanske diskuteras, jag är den enda som cyklat upp där vad det verkar. Men i alla fall, idag var det dags för Södra bergets slalombacke! Jag har aldrig cyklat upp för denna backe tidigare, så det fick bli en testvända först o sen en lite hårdare attack. Var dock en ruggigt brant o knepig del som jag fick hoppa av o springa. Gick fint ändå tidsmässigt, så nu är man kung av alla tre slalombackarna i Sundsvall! Får se hur länge man kan hålla den trippeln. Tror inte det är några oslagbara tider och en del sekunder kan jag nog kapa själv, men det finns många bra cyklister där ute.. Inte Södra berget, men väl nolby för nån dag sedan! I övrigt känns det som formen blivit ett snäpp bättre igen. Kände mig lite sliten i förra veckan, men med lite vila så vaknade påkarna till liv igen. Laddar för Bocks

Idag var det premiär som landsvägscyklist! Bortsett från några tempolopp som 14-åring då, men det räknas typ inte. Idag var det 10 mil med start o mål i Matfors som gällde. Formen har inte känts jättebra i veckan, men var ändå försiktigt optimistisk när vi rullade iväg. Till skillnad från MTB lopp är det ju ganska lugnt från start och inte maxpuls efter 2 minuter. Lite skönt ändå. Dagen till ära hade jag slängt på nya racerdäck på crossen, rullade hyfsat bra men jag hade ju gärna haft utväxling som en racer i utförsbackarna. Och några kilo lättare cykel att släpa på, och för all del nått kilo mindre Tomas också. Men acceptabelt konkurenskraftig hoj hade jag nog ändå. Job done. Rullade rätt lugnt i 6 mil men därefter kom ett tuffare parti med mycket uppför. Var många starka Alnötrampare med i klungan som var typ 12 pers. Blev lite småryckigt och jag tog igen nått ryck själv och det kändes ändå som att det inte riktigt skulle gå att spräck gruppen helt. Kändes som benen var ok, men inte