Tomas Karlberg - På rull och glid

Idag var det premiärtävling för säsongen! Av den tänkta husvagnsresan blev det intet, sjukstuga hela veckan i barnaskaran satte effektivt stopp för den planen. Det höll även på att bli DNS på mig, kände en förkylning lurandes i halsen i morse. Valde att köra ändå, vilket såhär några timmar senare var ett sådär bra beslut, för nu är det ingen tvekan om förkylningsläget.. tävling blev det ändå, med sällskap över dagen av klubbkompis Marcus som skull köra H40. För mig gällde H30 och 4 ggr 5 km på en bitvis teknisk och knixig bana som var riktigt rolig att köra. Målfoto! Mindre roligt var startfältet - 1 (!) motståndare i H30! Kan bara konstatera att cykelsverige består av ett gäng fjollor. Hur ett skitlopp på platta grusvägar längs Vasaloppsvägen kan sälja i tusental på ett fåtal minuter samtidigt som tävlingar som denna knappt samlar en prispall deltagare övergår mitt förstånd. Loppet förlöpte i alla fall väl, kom iväg dåligt i starten och hamnade bakom cyklister jag egentligen är betydl

Har blivit några dar i Stockholm igen, passade givetvis på att köra lite backintervaller på Hagatippen. Planen var 6 intervaller plus en 7:e maxning för ta ett stravarekord. Tyckte det kändes sådär, men lyckades till slut ta ut mig riktigt ordentligt på den sista. 25:e tid med gammelskruttishojjen och 6 intervaller i benen är ju rätt ok ändå. Med en bra cykel och pigga ben finns säkert en hel del till att göra. Även de inledande 6 intervallerna gick trots den lite sega känslan i snitt över 10 sekunder snabbare än senaste passet här i mars, så lite hopp om formen finns det. Lungorna ut och in.. Till helgen blir det XC-racing i Högbo. Tyvärr blir det inte den familjehelg med stigcykling som vi hade tänkt då sjuka ungar sätter lite käppar i hjulen, utan det får bli en cykelresa över dan för min del. Hoppas det blir bra ändå och att det kanske hinns lite cykling i helgen i övrigt också.

Idag bar det iväg till vårdkaseberget i hjärnösand för tävlingspremiär! Maria fick köra riktiga tävlingen, medan jag siktade in mig på ett träningsrace efteråt, när det blivit avlöst på barnfronten. Smart nog var jag ute o jagade stravatider i vinden igår, så utöver att formen generellt varit sådär i veckan fick jag med mig lite syrarester från halvmaxningar längs Tunavägen. Ingen vidare bra känsla på förhand med andra ord. Men jag körde på det som gick och höll i alla fall rätt jämnt tempo runt de ca 12 km av rolig Härnösandsterräng som stod till buds. Tiden hade räckt till att vinna tävlingen med dryga minuten, men det var ingen övertygande känsla direkt. Bara att ladda om nu och hoppas på bättre drag nästa helg. Då vankas riktig tävlingspremiär med XC race i Högbo! Tekniken kändes skapligt bra i alla fall!

Tre dagar med helt galet bra förutsättningar! Tre dar med sol o vindstilla och dessutom bra snöförhållanden. Vad är oddsen? Ibland har man uppenbarligen flyt. Idag turade vi på berget Juratind, med nordsluttningar och kallare snö. Dvs puder i alla fall bitvis. Själva toppen lät vi vara, av förklarliga skäl, men åkningen ner efter nästan 1400 hm uppförsbacke var helt magisk. Earn your turns, som man säger.. Imorgon bär det av hemåt igen. Märkligt att vardagen kan kännas så väldigt långt borta efter bara fyra dagars semester. Men det räckte med att höra barnens röst i telefon för att längta hem. Det får kanske räcka såhär, turen med vädret kan ju inte hålla i sig hur länge som helst! Magiska svängar. Toppen på Juratind, inte så åkvänlig. Och toppen igår var ju inte heller helt tokig.

Har tagit mig den lååååånga vägen till Romsdalen för lite toppturande, påskfirande och ledighet. Kändes lite tråkigt att lämna Maria o kottarna själva hela påsk, känns som varje dag med dem är väldigt härlig (på sitt sätt) och värdefull. Barnen är ju rätt goa emellanåt och jag känner lite att jag inte vill missa höjdpunkterna. Men när vi väl kom ut på fjället så ångrar jag ju inte att jag hängde med. Hann med en hetsig kvällstur på vägen hit igår som uppvärmning. 500 höjdmeter mellan snöbyarna och lite sköna svängar. När jag sen vaknade idag var det en sådär oförskämt bra dag som det bara kan vara. Planen för dagen var att knata upp på Kirketaket på dryga 1400 m höjd. Gick dock lite fel i början och hamnade i en snårig skog med väldigt lite snö. Lyckades dock snirkla oss uppåt och väl ovan trädgränsen var det sagolikt fint. Bra underlag, soligt och vindstilla. Inte ens på toppen blåste det så mycket som en vindpust. Snön utför började vara lite vårtung, men ändå riktigt bra åkning. Ben

Har känt mig rätt seg under och efter helgen, slet på ordentligt i trädgården och det tog ut sin rätt. Funderade faktiskt på att vila idag, börjar va dags när man blir stum av att gå i trappor. Men i kväll kände jag att äh, va fan, lika bra att bränna ur helt, det blir ändå cykelfritt i Påsk. Satte mig på trainern o tänkte att om det bara känns halvdant i alla fall så testar jag en maxtjuga. Och en maxtjuga blev det! Mådde riktigt illa sista 3-4 minutrarna, men det blev märkligt nog ett nytt pers på 414 W i snitt. Vägde nått hekto mer idag än senast (74,9) efter passet, så per kg är det väl typ likvärdigt med tidigare. Ja så kan det gå, tydligen., Oväntat bra en seg dag.

Ända sedan vi flyttade in i Villa Veda har jag drömt att få ihop en liten kul teknikstig runt tomten. Hela förra året baxades det sten i parti o minut, för sten finns det gott om. Värre är det med jord, spelar fan ingen roll vart man sätter ner spaden, alltid ett distinkt "klonk" är vad man får. Första delen av banan var klar till början av hösten, och nu lagom till våren har jag ändå lyckats skrapa ihop nog med jord för att få klart del två i detta projekt. De är större i verkligheten... Så idag blev det ett jäkla slitande, när det var dags för cykling var jag redan trött. Men jag testade ett par varv och konstaterade att det är riktigt bra träning, men att det behövs mer jord. Svårt att se linjerna innan man testcyklat. Efter bantestet blev det lite intervaller uppe vid grustaget. Vintern börjar släppa greppet ordentligt, så nu kan man faktisk cykla stig. Gött!!

Svettas på en obekväm sadel till en efterblivet designad motionscykel på ett hotellgym utan fönster? Jogga runt på isiga trottoarer i mörker duggregn o blåst? Ja, så har ju träning på jobbresor en tendens att se ut. Bra träning, jorå, men kanske inte så inspirerande. Idag är det dock desto mer upphetsande. Jobbresa till Storlien igen och en ljus härlig vårvinterkväll till förfogande. Med andra ord - raka vägen upp på fjället! Fantastiskt fin kväll men ganska pissigt före. Sursnö efter en tödag, med en cm nysnö på topp. Men varför klaga? Joråsåatte...

Det här skulle kunna vara en optimal lördag. Skön morgon, fika framför brasan o en ganska lugn frukost. En shoppingrunda till Birsta, allt går smidigt, snälla barn och trevligt avslut på Sportson. Var in o klämde lite på nya ramarna o lite andra delar, känns grymt lovande! För att inte tala om eggbeater 11. De 100 grammen man sparar mot ett par eggbeater 3 lär ju vara bland det dyrare hektopriserna man kan tänka sig. Dräggel! Mmm :) Nöjd sambo! Sen blev det en härlig uteeftermiddag hemma i Veda men ganska snälla barn, nåja.., eldning, motorsågande, röjsågning och vedstapling i varmt vårväder. Taccomiddag kan ju aldrig bli fel och sen - ett försök att gå i land med det där förbannade entimmespasset som inte riktigt lyckats under vintern. Men idag gick det till slut. Efter drygt 40 minuter låg jag på 343 W i snitt och funderade på om jag skulle köra mer än en timme eller långspurta. Det blev det senare och det landade till slut på 352 W i snitt utan att ha kört mig helt tokslut. Mer än 1