Tomas Karlberg - På rull och glid

Ett projekt som legat lite i träda ett tag, men idag gjorde jag ett ryck och betade av en topp - Södra Kyrkstensskaftet på 1212 m. Hela familen tog sig till Nulltjärn vid Vålådalen, vilket blev turens startpunkt. Tänkte att det nog skulle gå ganska snabbt, men det drog iväg strax över 2 timmar, men då glömde jag telefonen när jag sulle iväg, så lev lite straffrunda där. Lunkade iväg på leden upp mot Kyrkstenen, som är vältrampad och välmarkerad. Trots allt regnande i sommar höll jag mig helt torrskodd. Bitvis mycket rötter och sten, men en ganska snäll joggtur på knappa 6 km. Väl framme vid Kyrkstenen är leden slut och bara vaga antydningar till stigar fortsatte upp på Kyrkstensskaftet. Jag tog upp snett mot vänster och körde helt obanat upp mot toppen. Först gräsigt och fint med fantastiska blåbärsris, sedan stenigt. Faktiskt lite mer klipphällskaraktär än lösa stenar, d.v.s. ganska snällt. Kände av lite i mitt gamla löparknä, så tog det försiktigt och gick mest uppför. Kan väl tilläg

 Tävlingsintensivt denna sommarvecka, då det blev både Fjällmaraton och Hingstränn. Egentligen var inte Fjällmaraton tänkt som något ansträngande, då planen var att springa med Frida och/eller Sam. Det visade sig dock att de föredrog att slippa mitt sällskap och hellre sprang själva. Jag fick alltså göra mitt eget lopp, vilket såklart innabar full gas. 8 km är förvisso inte så långt, men jag har väl kanske fuskat lite med fartträningen i sommar och det var länge sedan jag sprang fort längre än någon enstaka km. Härtill har formen inte kännts något vidare på sistone, speciellt de få hårdare pass jag kört. Men tävling är tävling. 8K-banan visade sig också bli en hyfsad utmaning. 2 km uppför i början, försökte hålla mig utan att gå för hårt, vilket som vanligt var svårt. Sedan ut på en blandning av spångar, myr och småkuperad stig. Låg nånstanns mellan 5-10 plats (lite oklart, då täten sprang fel på toppen av startbacken..) och tyckte jag hade hyfsat flyt, även om det inte var det där rik