Finnmarksturen 2015

Idag var det dags för come back i långloppscupen efter 2 års frånvaro. Senast blev det sorti med bruten kedja i Norberg. Bättre tur idag? Jag valde en riktigt bra dag i alla fall, soligt o fint och en ganska bra känsla i kroppen. Hängde på låset till startfållorna för att få en bra position i fålla 4 och i alla fall ha några bakom mig i starten. Jag var så het att jag till och med blev bortschasad för att jag var för tidigt ute, men till slut hamnade jag där jag ville. Eftersom jag inte hade nån vidare koll på banan, mer än att det var mycket backar, fanns viss oro för hur omkörningsmöjligheterna skulle se ut. Men när vi väl rullade iväg visade det sig att det skulle gå riktigt skapligt att avancera. Breda vägar/grusvägar i ca 20 minuter gjorde det lätt att ta sig fram, även om det så klart kostade lite grand. Väl inne på första stigpartiet passerar jag Per Kumlin uppför en backe och jag inser att nu bör jag nog ligga rätt skapligt med.
Bara att mata på! Tack Tomas Byström för snyggt foto!
 Härifrån blev det mer tävlingslikt, dvs försöka hålla placering o ryggar, snarare än att avancera. Det började kännas lite mer ansträngt också förståss. Banan var riktigt trevlig med många fina stigpartier och mycket backar, vilket passar mig rätt bra. Kände åtminstone inledningsvis mig väldigt stark uppför. Sen var det en del platta asfalt och grusvägspartier också och det är ju helt klart min akilleshäl. Om jag inte lyckas ta hjul direkt får jag slita som satan för att hänga med. Finns lite att jobba på här onekligen. Hittade ändå en grupp att köra med där jag nätt o jämt orkade hänga, dvs perfekt upplägg. Efter endast en o en halv timme kom första krampkänningarna i låren, ovanan med många tuffa igångdrag o tempoväxlingar satte spår direkt. Hängde med gruppen ett tag till, men med 15 km kvar var jag helt klubbad. Fick släppa ut på en asfaltsträcka och jag förbannade mig själv att det här såg riktigt dåligt ut med risk att snart bli rundningsmärke. Sopade i sista gelen och drickan o försökte hitta ett eget tempo medans konkurrenterna försvann i fjärran. Det gick klart långsammare, men jag parkerade inte helt, till min stora glädje. Tog över en mil innan jag blev ikappåkt av nästa lilla grupp och då var det mest nerför kvar, så jag lyckades hålla nån rygg en liten bit och kämpa mig den sista biten imål, rejält  sliten. Tappade till slut dryga tre minuter på gruppen jag fick släppa, klart godkänt med tanke på hur knäckt jag var med 15 kvar. Det hela slutade med en andraplats i h-sport med en tid som hade räckt till en 9:e-plats i h30. Fantastiskt nöjd med det och långt över förväntan. Vad som också var riktigt najs var att jag bara var dryga 17 minuter efter segraren i elitklassen, vilket lär göra att jag kommer upp ända i fålla 2 nästa rejs. Perfekt! Sammantaget en riktigt bra tävling och lovande inför kommande satsning. Om jag kan nå hit på en o en halv månads seriös cykelsatsning så finns det potential för mera framgångar!
Alltid trevligt med prispallsbesök!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd