Trans Alp, Etapp 7

Crespano del Grapoa - Roverto, knappt 12 mil och 3005 höjdmeter. Och historien upprepar sig..

Det förvarnades om en varm dag, upp mot 34 grader vid målgång. Det var lyckligtvis lite svalare uppe i bergen, men den 7:e och längsta etappen blev lång och het. Trots de många höjdmetrarna som skulle tas var backarna ganska snälla idag, jämfört med tidigare. D.v.s. Mindre branta backar, men ack så långa. 

Första uppför gick helt på asfalt och rullade på rätt smärtfritt. Andra backen på grusväg, också den överkomlig. Vi höll fast vid gårdagens strategi och försökte hålla det sansat i början och jag hjälpte Magnus vissa bitar för att spara krafter. Funkade kanon idag med!

Efter att högsta punkten passerats efter knappt 7 mil var det mer småkuperat (har numer en skev uppfattning om vad "småkuperat" är, idag innefattade det bl.a. En backe med 300 m stigning..) och vi började försiktigt forcera. Sista knäpporna upp var vi rejält taggade och låg på hårt. Det sköna var att vi tog många placeringar även uppför, medans vi var lite lugnare utför, då Magnus stukade handen lite i gårdagens vurporgie. Måste ju säga att Magnus insats är imponerande, trots skavanker i knän, händer och rygg, och dessutom hela tiden känna pressen att köra fortare när jag hela tiden pushar på. Men utan gnäll och max insats hela vägen till mållinjen, grymt!

Sista biten mot mål var som flera gånger tidigare ett downhill på drygt 1000 höjdmeter. Skulle det gå utan punka? Icke.. En bit ner hetsar vi ett gäng långsamma utförsåkare i ett brant parti. Gå? Skäms! En bit längre ner får vi på skam. Jag får en rejäl sladd när jag missar linjen i en svag kurva och kommer ut i lösgruset. Lyckas så när räta ut situationen, men tappar balansen när jag nästan stannat och trampar på bakhjulet. Givetvis trampar jag precis där ventilen sitter och eländet går så klart av. Bara att dra fram ny slang och damma av förrådet av svordomar igen.. 

Punkalagningen går ändå skapligt snabbt och vi kommer iväg igen. Lyckas plocka tillbaka några platser på väg ner och kommer in som 66:a! Bästa resultatet sen första dagen och äntligen fick vi ut lite mer. Kändes skapligt bra i kroppen idag, speciellt de sista backarna när vi hade lite vittring orkade jag trycka på fint. Nu är den tyngsta delen avklarad, imorgon är det "bara" ett berg och knappa 4 mil som ska avverkas. Nu laddar vi för detta med pizza och öl. I skrivandets stund har Magnus just fått in kvällens 2:a pizza..

Ser fram emot att vila lite nu, hoppas på en rejäl formtopp till Norberg nästa helg. Tror det kan funka, är så klart trött, men känner mig inte fullständigt sönderkörd. Det har varit intressant att se hur kroppen funkat den här veckan, ska bli lika intressant att se hur den funkar nästa! 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd