Löpare för en dag

Ikväll var det en deltävling i terränglöpningsserien Deltaterrängen i Töva, och eftersom Frida skulle göra löptävlingsdebut passade jag på att också ta med dojjorna. Först ut var således Frida som kämpade sig mycket målmedvetet runt den 500 m långa, och för tvååringar extremt kuperade, banan. Inget hålla handen (även om mormor försökte) var aktuellt och definitivt inget bärande, rätt inställning från start kan man säga! Sen var det min tur, på schemat stod 2x2,5 km, vilket i praktiken nog bara var 2xknappt 2 km. Och tur var nog det, för sedan Vedaflytten har det bara blivit ett kortare joggpass och dessförinnan var det också mycket glest mellan löppassen. Min plan att hålla löpningen lite halvlevande har således spruckit totalt. Men 5 km funkar ju ändå och när tävlingsflåset är gott efter en hel del hårdkörning på cykeln kan man till och med ligga på rätt bra på kortare sträckor. Dagens bana var ganska kuperad också och med rätt sugande underlag, så det passade ju också en motorstark bra. Gick ut lugnt och höll farten förvånansvärt bra, tog till och med ett par placeringar på andra varvet. Slutade typ 6-7 nånting på tiden 17:13, en halv evighet efter suveräna Svanebo i mål bjöds på obegränsat med vatten i plastmugg och mängder med mygg o knottjävlar. Ett mycket trevligt arrangemang med andra ord! Nu är det bara att luta sig tillbaka och invänta träningsvärken, för den blir nog svår att ducka. Hoppas jag kan röra mig på onsdag, då kan det måhända bli DM i MTB..

Snart imål! Kompressionsstrumporna gjorde säkert en halvminut, minst..

Frida med hundra m kvar, fortfarande glad och med pigga ben!