Ryggskott

Det här med längdåkning... idag var det tävlingsdags på södra berget. Minns senast jag skidtävlade på södra, SM-stafetten typ för 20 år sen. Det gick åt helvete då vill jag minnas och det gick inte mycket bättre idag. Värmde upp med klättring från sidsjön upp på berget, kändes ganska bra trots gårdagens löpning och maratonsnöskottning. 15 km med gemensam start, kom iväg som 4a i fältet på 15 åkare. Försökte inte pressa mig med i rygg utan tog mitt eget tempo redan från start. Kändes väl skapligt ändå fram mot varvning, men där började eländet. Banmarkeringarna i ett par korsningar var icke-existerande och plötsligt var jag jämsides med loppets ledare. Fan, inser att jag antagligen åkt fel. Känner motivationen rinna ifrån helt men fortsätter åka ändå. Grymtar lite med frusna läppar åt funktionärsgänget som tydligen tyckte de gjorde mest nytta genom att stå sysslolösa i målfållan och gav mig ut på andra varvet som felaktig tvåa. 

Nu började jag få lite ryggkänningar. En såndär oskön stelhet i ländryggen som gör att tyngdöverföringen inte funkar. Öste på det som gick på tvåans växel a-la 1988-style, allt medans ryggvärken tilltog. Eftersom jag inte ville komma i mål som fuskare beslöt jag mig att köra extraslingan jag genat på första varvet två gånger. Försökte öka lite på andra straffrundan, men nu sa ryggen ifrån ordentligt. Kunde knappt röra benen och stapplade de sista 500 metrarna till mål. Inte alls bra, ryggen är rejält stukad såhär i efterhand. Slutade 5a i loppet, typ 7 min efter segraren. Kan konstatera att idag var det inte värt det.

Ska man skylla på snöskottningen tro?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd