Coronakomprimerat

En riktig vilovecka där familjehäng får ta över lite mer än vanligt av den tillgängliga träningstiden, ibland behövs även det! Högbo är ett riktigt trevligt ställe och en dag som denna slås jag av förvåning vad Corona gjort med destinationer som denna. En novemberhelg utan snö, det borde vara stendött här. Men husbilsparkeringen är fullbokad, den vanliga parkeringen nära nog fulltecknad den med och ett vimmel av cyklister, barnvagnar och hundar. Ja, folk verkar ju ha hittat annat att göra när man inte kan åka på Londonweekends och annan förströelse. Får vår del var ju helgen planerad att innehålla ett försenat 80-årsfirande av föräldrar med hotellmiddag och övernattning. Men med skenande smittspridning som inte verkar bekymra den stora merparten av landet ställde vi in det hela och komprimerade det hela till lite korvgrillning istället. Vi plussade på de två Gävlekusinernas kommande födelsedagskalas och en kopp kaffe - tada! Coronakomprimerat och optimerat umgänge i galna tider. Men vi fick ses i alla fall och det är ju huvudsaken ändå. Och det var kanske lika bra att det inte blev mer umgänge än så, vi hann knappt mer än skiljas åt innan Frida börjat beklaga sig för halsont. Så imorn får vi se, kanske blir snabbare hemfärd än vi hoppats

Kul typer för en roadtrip! 

En liten kvällstur runt några leder blev det ändå här igår kväll och en traillörunda idag. Det har uppenbart fortsatt grävts en hel del och bra leder blir än bättre. Uppenbart är det många som upptäkt denna pärla, vilket bäddar för att utvecklingen lär fortsätta.  Utvecklingen har även gått rejält framåt med Frida och Sam. Förra året gick det att släpa dem runt en av de enklare lederna med mycket gnäll, för två år sen studsade Sam runt på springcykel.. Nu fixade vi novembercykling runt ett antal vändor i pumptracken och sedan en runda på en av de blå lederna. Det går kanske inte superfort, men de tar sig mestadels fram cyklande, utan gnäll med en fart som helt klart känns som att vi faktiskt är ute och cyklar. Utvecklingen i slalombacken var liknande ifjol, nu gäller det att knäcka koden även i längdspåren.. Sen har jag ju en till odåga att lära upp, men han får vänta ett tag innan det är dags att dra på pjäxorna!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd