Sommar, sol, semester och lite tävlingar

Trots ambition att försöka skriva ett tävlingsinlägg de gånger det varit på agendan så har det fallerat lite på sistone. Så här kommer en liten sammanfattning.

Vi börjar med Andersön runt, en 12 km trailrunda som avverkades i slutet av maj nån gång. Känns som en evighet sedan.. Hade inte kört så mycket tempo inför detta, så var lite av en säsonsstart. På stig gick det fint, men när det blev litre mer lättsprunget på grusväg hade jag inte alls farten för att hänga med gruppen jag sprang i. Sen efter 4-5 km nånting blev det väldigt tekniskt och då fick jag chansen att briljera lite. Sprang ikapp och förbi gruppen jag just tappat ryggen på och skapade lite lucka. När det senare på slutet började bli mer lättsprunget igen var känslan hela tidaen att det knaprades in av min lucka bakåt, men vägrade titta bakåt och fokuserade på att pressa till mål så gott det gick. Lyckades hålla undan med några sekunder och gick imål som 13:e på 49:20. Rejält sliten, men nöjd med loppet. Efter Andersön var förhoppningen att kunna trappa upp löpningen lite mer och ladda för Idre fjällmaraton 45k, sommarens stora mål den 22:a augusti. På det stora hela får man väl dock konstatera att det inte riktigt gått som planerat. Den första käppen i hjulet blev en liten stukning i vänsterfoten på en tur hemma i Duved i början på juni. inget allvarligt tänkte jag då och sprang vidare utan problem, men den där förbannade vänsterfoten har spökat lite sedan dess och är nu snart två månader senare fortfarande inte hundra. Går skapligt att springa, men det har stört.

På grund av löparidén var tanken att inte cykla så mycket i sommar och när jag drog med Sam och David ner till Sigtuna för att köra Swecup ställde jag mig på sidan som cykelpappa istället för deltagare. Såhär i efterhand ångrar jag mig, varför ska man hålla på med löpning när kroppen ändå inte håller för eller svarar på mycket löpning? Men men, jag ska väl försöka ta mig igenom det här förbannade Idre 45K ändå. Extra störigt är att min tänkta "fjällklassiker" ändå inte blir komplett, då Åre bike festival tyvärr drabbats av total syreupptagningsskräck och inte arrangerade någon hillclimb 900 på cykelfestivalen. Så att jag nu kört Kungsledenrännet och förhoppningsvis tar mig igenom fjällmaran samma år räcker inte. Hur som helst - Sigtuna var ett trevligt arrangemang och även om Sam var grinig för att hans cykel inte funkade helt hundra när det blev stökigt och växlarna hoppade, blev det en bra helg. Tanken var även att få detta till ett test om barnen verkligen vill köra cykeltävlingar och om det är värt att kuska runt och ägna semestern åt cykeltävlingar. Och testet fick godkänt!

Framåt Midsommar var det löptävlingsdags igen. Maria hade snokat upp ett lopp i Kvissle utanför Svenstavik - ca 7 km terränglöpning som stopp på väg mot Sundsvall och midsommarfirande. Blev 7 hårda km med en brutal avslutning med nästan 1 km uppförsbacke. Var inte riktigt i superslag, men tog ut mig ordentligt på slutet och sprang in som 10:a på 33:23 över de 7,6 kilometrarna. Efter midsommarfirandet i Sundsvall bar det iväg på sommarens slapparvecka - solsemester i Albanien! Det blev en stekhet vecka, med mycket bad i både pool och hav, samt lite kortare löpturer. Kanske ingen formhöjare, men riktigt gött var det ändå. Väl hemma var det dags för rond 2 i semesterfirandet - det ska va husvagn!

Husvagnstur 1 gick till Rättvik och Mörksuggehelgen. Först ut att tävla var jag, dock inte på cykel utan på en halvmara traillöpning. Eftersom jag legat på latsidan med långpass var det här ett bra tillfälle tänkte jag. Som nämnt störde vänsterfoten lite, samt att det var med nöd och näppe att jag tillfrisknat från en sommarförkylning, men jag lyckades ta mig igenom loppet och kom imål på 1:47 som 6:a i tävlingen. Mycket fin löpning och fina stigar, men branta backar och rejält tungt sista kilometrarna in till mål. När jag väl var klar körde barne3n varsitt cykellopp, vilket väl också gick bra, även om Frida trots en vecka i Albanien inte var värmehärdad och fick det riktigt tungt på andra varvet i sitt 22 km-lopp.

Efter några dagar på hemmaplan var det dags för husvagnstur 2. Första stopp - Hoverberget! Ett berg som jag åkt förbi otaliga gånger på väg mellan södern och Jämtland och tänkt att där borde man åka in å kolla nån gång. Nu var tiden kommen! En mysig lite camping, fina stigar för lite traillöpning och en fantastiskt häftig grotta och andra bergformationer. Efter detta korta stopp bar det av till en gammal bekantskap - Sollerön! Barnen och Maria taggade till för att springa Fäbodlunken, vilket de gjorde med bravur i värmen. För egen del var planen att jogga runt 10 km-banan efter tävlingen, vilket så klart gick dåligt. Gubbfan strupplade omkull och slog i knäet efter 1 km. Lufsade vidare med tänket att det nog går över, men i kombination med foteländet gav jag till slut upp och gick haltande de sista 3 km till Gesunda. Så med ont ben blev det inte mycket mer löpt närmaste veckan. Som tur var gick det fint att cykla, så det blev några fina turer i gammal bekant Gesundaterräng och upp på Gesundaberget. Åter igen - varför fick jag för mig att springa? Mycket roligare att cykla!

När Sollerön var avklarat var det dags att följa upp testet i Sigtuna med att låta barnen köra MTB-SM i Borlänge. XCC, XCE och XCO stod på schemat. Samt nybörjarlopp för David och 24 km motionsrace för Maria. Sam fick till det bra i alla loppen, kanske framförallt i XCE där han tog sig vidare från 8-delsfinalen men sedan åkte ut i kvarten. Tuff klass 11-12 och Sam har ju ett år kvar i klassen. Kan bli kul nästa år, då han nu är ca mitt i resultatlistan och det är ganska få i hans ålder han har före sig. För Fridas del blev det tyvärr inte lika lyckat. Först fick hon ärva pappas och David sommarförkyning och skulle väl kanske inte ens kört XCC-racet, som hon ändå tog sig igenom. Sen inför XCE-kvalet skulle hon testa banan och prova A-linjen med det stora droppet. Egentligen helt rätt, då jag vet att hon skulle kuna fixa det, men givetvis stannar folk upp framför henne och hon hinbner inte avbryta, utan kraschar och skrapar upp sig rejält. Blev tyvärr inget XCE och inför XCO var inte det mentala med och det blev DNS även där. Får jobba på att komma tillbaka med själförtroende framöver, för just nu är det lite svagt. För egen del testkörde jag banorna en del och konstaterade att det är rejält tufft. 130 m stigning per 3,8 km varv och en H40-klass där man ska köra 5 varv och dessutom tampas med Emil Lindgren. Mmm, tufft var ordet. Är väl inte helt hopplöst efter för att ha möjlighet att i alla fall få köra alla varv utan att bli varvad och avplockad, men lite bättre cykelform än just nu skulle jag gärna ha för att det ska bli riktigt kul. För kul är det ju! Riktigt fina banor som jag nog ändå tyckte var lite snällare tekniskt än när vi var nere i Borås för ett par år sedan.

Och på tal om formtest - min Åre-antagonist Hans Olsson drog på cykelfestivalen igång ett event att köra "Sveriges hårdaste gravelsegment" på Strava. Först upp till Sadeln från Björnen-sidan, sedan ner till Hyddan och sedan uppåt igen till Hummeln. Två rejäla stigningar och en tuff nerförsbacke däremellan. Efter att ha kommit hem från SM-veckan gav jag mig på ett försök. Enligt min mening klart mer lämpligt att köra hardtail än gravelcykel och med min odämpade Rocky har jag väl den som jag tycker optimala cykeln för ändamålet. Kändes rätt bra, även om jag inte tog KOMet, men mindre än 2 minuter efter och ett bra formtest att kunna jämföra med framöver.

men men, nu gäller det väl att skrapa ihop några löpkilometrar till för att hålla de där 45K om ganska prick 1 månad. Bit ihop.. Nedan följer lite bilder från sommarens aktiviteter!